måndag 9 augusti 2010

USA-attaché om Chilekuppen: Gick bortom vår kontroll

Onsdagen den 27 augusti 1986 Gotlands Tidningar

USA:s kulturattaché på besök i Visby:

Historien ska visa att Reagan-epoken
kanske var 1900-talets viktigaste tid



- Ronald Reagan är mycket missuppfattad, säger Jerry Scott, som är kulturattaché och förstesekreterare på USA:s ambassad. Han har kommit till Visby på Gotlandsmoderaternas inbjudan och höll på måndagen att föredrag i Fornsalen om hur amerikansk film påverkar vår syn på USA.
Jerry Scott, fotograferad 1986 av Bengan Zettergren.

På besöket i Visby vill han gärna träffa mediarepresentanter, och på den här presskonferensen tisdag förmiddag är ämnet fritt. I hörnet sitter vackra unga hustru Patricia med parets Sverigefödde lille son i famnen.
Jerry Scott är 48 år och är stimulerande att prata med. Han är varm Reagan-anhängare.
- Jag trodde att Truman var den största presidenten hittills i USA:s historia, säger han. Men historien ska visa att Reagan-epoken var den kanske viktigaste under 1900-talet. Reagan stå för de amerikanska värdena.
LATINAMERIKA
Jerry Scott räknar upp ett tiotal latinamerikanska länder, bland andra Uruguay och Argentina. (I många år har han för övrigt arbetat som diplomat i olika latinamerikanska länder.)
- Sedan Reagan kom till makten har de här länderna blivit demokratier eller gått i demokratisk riktning, säger han. Det är konsekvenser av Reagans strävanden. Och det kommer historien att ge Reagan ”credits” (erkännande) för.
Jerry Scott menar att vad som frustrerar Reagan när det gäller Nicaragua, är att där går demokratiseringen inte framåt.
- Nu får contras inget stöd från USA sedan två och ett halvt år, säger han. Vi har inte ens rådgivare där. Men förekomsten av contras är en påtryckning för att sandinistregimen ska återinföra pressfrihet och andra demokratiska rättigheter.
PINOCHET-REGIMEN
Chile kommer på tal.
- USA hade aldrig tanken att Pinochet skulle sitta kvar så länge, säger han. Vi hade förhoppningen att militären skulle avgå snart efter kuppen 1973, så att det kunde bli fria val igen. Men utvecklingen gick bortom vår kontroll.
- Vi har bojkottat mycket från Chile, fortsätter han. Vi stöder inte regimens ansökningar om lån i Internationella Valutaunionen. Nu stöder vi inte på något sätt Pinochet. Vi köper bara lite vin och frukt därifrån.
- Vad kan vi göra för att tvinga Pinochet-regimen till att införa demokrati?, frågar han. Skicka marinsoldater?
VAR MARINSOLDAT
En gång i tiden var Jerry Scott själv marinsoldat, mellan åren 1955 och 1959.
- Det var ett äventyr, säger han. Jag var avundsjuk på en kusin som varit marinsoldat i andra världskriget. För resten var jag misslyckad ekonomistudent. Jag behövde mogna.
I 60-talet början gick Jerry Scott med i Civil Rights-rörelsen.
- Jag hörde Bob Dylans ”Blowin´ In the Wind”. Den sången ändrade mig och hela min generation. Vi är skyldiga Bob Dylan massor. Han gjorde oss uppmärksamma på vad som pågick och behövde göras i Amerika.
En annan som imponerade på Jerry Scott var president John F Kennedy.
- I sitt invigningstal sa Kennedy: "Fråga inte vad ditt land kan göra för dig. Fråga dig vad du kan göra för ditt land.” De orden sände tusentals människor till Fredskåren och Civil Rights-rörelsen.
VIETNAM-FRÅGOR
Jerry Scott studerade matematik och filmvetenskap. År 1966 sökte han jobb på amerikanska UD och blev utfrågad. ”Säg något grundläggande om Vietnam, exempelvis folkmängd”, löd en fråga.
- Jag chansade på 50 miljoner i Syd- och lika många i Nordvietnam, minns han. Det var på tok för mycket. Jag undrade varför de frågade så mycket om Vietnam.
- Jag arbetade på USA:s kulturcentrum i Rosario norr om Buenos Aires 1968. Där skulle jag förklara USA:s Vietnampolitik för studenterna, men det klarade jag ju inte av. Jag kunde bara hålla klaffen, och i stället prata om film eller något sånt.
I Argentina läste han i tidningarna om blodiga sammandrabbningar mellan polis och demonstranter vid demokraternas konvent i Chicago.
- Jag tänkte: ”Herregud, det är ju inte samma land som jag lämnade för ett halvår sen”.
DÖDA VÄNNER
Åren 1967-71 jobbade Jerry Scott med argentinska studenter i frivilliga projekt.
- Vi byggde sjukhus, och skolor åt indianer och vaccinerade hundar, berättar han. Studenterna var idealister, och ville göra allt för sitt land. Men senare invaderades Argentina av gerillagrupper utbildade på Kuba. Mina vänner från 1968 gick med i Montenerosgerillan. Nu är nästan alla döda.
Som minne från den tiden har Jerry Scott en Super-8-film med kamraterna på skolbygge.
- Min vän, som var ledaren, och hans fru och barn är mördade. Tänk att vara idealist och sedan dö som en hund. De lurades att stödja kommunismen.
- Ni anar inte hur ordet "kommunism" påverkar latinamerikanska militärer känslomässigt. Jag har sett i deras ögon vad som sker inom dem.
Men i lugna Sverige stortrivs Jerry Scott och hustru Patricia.
- Det är rena paradiset efter alla dessa brutala militärdiktaturer, säger han. Bolivia var så hemskt, att det skulle ni inte tro.
***
Kommentar av Dennis år 2010:
Vad gäller Chile och Pinochet - jämför gärna denna intervju med intervjun jag gjorde åtta år tidigare med chilenske exilförfattaren Sergio Stuparich:
KLICKA HÄR!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar