Katastrofberedskapen

(2012-06-28, torsdag 15.07-15.18)

då såg jag till att länsvägen och landsvägen hängde ihop
men nu var det något mycket större
tänk om hela samhället skulle skaka sönder
på grund av något som jag missat?

tro inte att häradet var problemfritt
det fanns massor av läckor
det fanns massor av olyckshärdar
det krävdes bara en bakfylla
och en felkalibrerad mentometer
för att flodvallarna skulle rasa
fördämningarna brista
hela skiten välla över en
som en jehu en juldagsmorgon

men okej, massor av reservplaner fanns utarbetade
problemet var kanske snarare att de var för många
skulle civilförsvaret krocka med räddningstjänsten?
vem och var skulle besluta om nödöppning av broarna?
vem och var skulle släppa loss krispaketen?

folkvalda höll i nycklarna till kassaskåpen med de plomberade planerna
problemet var bara att kassaskåpen befann sig inne på polisstationerna
en bieffekt av nån nitisk revisor som påtalat överkapacitet vad gällde lokalyta
vi sparar en kvarts miljon årligen om vi har reservplanerna förvarade
på polisstationerna

så hade resonemanget gått, och ingen hade orkat, eller brytt sig, att ifrågasätta
let´s face it, chanserna att reservplanerna någonsin skulle komma fram i rättan tid var i stort sett lika med noll

allt allt hade jag skisserat
men jag hade lyssnat på fel rådgivare
det var för många solsemestrar i Kalifornien för mig
dagar då jag borde suttit i den kalla Nord
lyssnat på föredragningarna

ådragit mig reumatism i de dragiga salarna
filat på reservplanerna
men framför allt
filat på det praktiska: hur kommer man åt reservplanerna om polisstationerna är nedbrända eller igenbommade?
*