söndag 19 december 2010

Steep Shores of Portland

(Melody: Swedish song "Jungfrun på Jungfrusund")

nobody could ever embrace my soul
like the girl who was sixteen years old
nobody so daring and sweet and bold
as the girl who was sixteen years old

I was born by the steep shores of Portland,
it is there that I learned to write shorthand
please forgive me, my song is so rude and cruel
I forgot ´bout the code and the rule
*

Klockrep (Skrivet med Karin Persson)

(Skriven på FaceBook med start 2010-12-18, lördag kl. 15.20-17.42.)
Tre första verserna av Dennis, resten av Karin Persson.)


Dennis:

Jag hör ett lockrop ifrån ett klockrep
Jag hör ett lockrop ifrån ett klockrep
Jag ser en stupstock, och den är klockren
Jag ser en stupstock, och den är klockren

* FaceBook-kommentar: Fredrik Lord och Robin Färdig gillar detta. *

Jag ser ett topplock långt upp i sargen
Jag ser ett topplock långt upp i sargen
Jag ser en vargflock, och den är nervklen
Jag ser en vargflock, och den är nervklen

Jag hör på gamm-skrock, ett jävla hop-plock
Jag hör på gamm-skrock, ett jävla hop-plock
Jag står i grötrock och diggar rotrock
Jag står i grötrock och diggar rotrock

Karin Persson:

Jag gör ett hopkok av ett trumlock
Jag gör ett hopkok av ett trumlock
Jag hör en lucksuck som gör mig småtjock
Jag hör en lucksuck som gör mig småtjock

Jag får tuppjuck av allt snicksnack
Jag får tuppjuck av allt snicksnack
Ge mig julmuck utan pappklapp
Ge mig julmuck utan pappklapp

Du är en oddboy i en jobbzon
En oddboy i en jobbzon
Ge mig ett oddjobb i en boyzone
Oddjobb i en boyzone

Vad är en thinktank mot en utopi ?
Jag menar thinktank mot en utopi .
Ta min förbundna allvarsröst och ge mig maskopi
Du får min allvarsröst mot din maskopi!
*

fredag 10 december 2010

Den här bebisen ska hon inte döda

2010-11-19, 23.33

Filmmanusidé av Dennis Renfors

"Den här bebisen ska hon fan inte döda"

MÖRKT PÅ DUKEN

Dennis, Voice Over: Jag hade bestämt mig. ”Den här bebisen ska hon fan inte döda.” Det skulle jag se till. Det var det minsta jag kunde göra efter allt som hänt.

ETT LJUS SYNS LÅNGT BORTA. KAMERAN RÖR SIG LÅNGSAMT DIT. KANSKE HÖRS MINA KLACKAR MOT GOLVET. DET BLIR LJUSARE OCH LJUSARE. DET FRAMGÅR ATT VI ÄR I EN TUNNEL. DEN MYNNAR UT I ETT STÖRRE RUM.

HELA TIDEN HÖRS SAMMA VOICE OVER, OM OCH OM IGEN:

Dennis, VO: Jag hade bestämt mig. ”
Den här bebisen ska hon fan inte döda.”

NU SYNS EN SKITSNYGG ARISK BLOND KVINNA, CIRKA 25-30 ÅR GAMMAL. HON HAR KORT KJOL OCH LITEN LJUS BLUS ELLER TOPP. EVENTUELLT HAR HON HÖGKLACKADE SKOR. HON STÅR VÄND MOT KAMERAN. HON KÄMPAR FÖR ATT DRA SIG ÅT HÖGER FRÅN KAMERAN SETT. HON STRETAR OCH DRAR. HON ÄR STARK SOM FAN.

TILL VÄNSTER FRÅN KAMERAN SETT FINNS EN BEBIS SOM JÄMRAR SIG. MED SIN UTSTRÄCKTA HÖGERHAND HAR HON TAGIT ETT STRUPTAG OM BEBISEN.

NU SYNS JAG BAKIFRÅN NÄR JAG SKYNDAR FRAM MOT ARIERBLONDINBRUDEN. SAMMA RÖST HÖRS IGEN:

Dennis, VO: Jag hade bestämt mig. ”
Den här bebisen ska hon fan inte döda.”

EFTERSOM HON HAR SVÅRT ATT FÅ LOSS BEBISEN – KANSKE ÄR HENNES VÄNSTRA HAND (DEN SOM ÄR TILL HÖGER FRÅN KAMERAN SETT) FJÄTTRAD MED BOJOR I EN VÄGG – JA, ALLTSÅ EFTERSOM HON HAR SVÅRT ATT FÅ LOSS BEBISEN STRETAR HON ÅT HÖGER FRÅN KAMERAN SETT. I OCH MED DET ÄR HENNES HALS BLOTTAD.

JAG GÅR RASKT FRAM OCH UTDELAR ETT KARATESLAG MOT HENNES HALS. HON VACKLAR TILL MEN STÅR KVAR. HON SLÄPPER INTE STRUPTAGET OM BEBISEN. BEBISENS JÄMMER HÖRS.

Dennis, VO: Jag hade bestämt mig. ”
Den här bebisen ska hon fan inte döda.”

JAG HAMRAR YTTERLIGARE ETT KARATESLAG. HON ÄR STARK SOM EN OXE. HON SJUNKER NER EN HALV CENTIMETER. JAG BÖRJAR HAMRA REGELBUNDNA TUNGA KARATESLAG MOT HENNES HALS, NÄSTAN SOM NÄR MAN LÅNGSAMT SLÅR I SPIK.

SUCCESSIVT SJUNKER HON NEDÅT.

Dennis VO: Jag hade bestämt mig. ”
Den här bebisen ska hon fan inte döda.” Jag förstod att jag skulle segra.

TILL SLUT HAR JAG BANKAT NAZISTBLONDINEN NED PÅ KNÄSTÅENDE. ÄNTLIGEN SLÄPPER HON TAGET OM BEBISEN. JAG SPARKAR HENNE I HUVUDET OCH HON STUPAR, MEDVETSLÖS.

Dennis, VO: Nu var det bråttom. Hade bebisen överlevt?

JAG VÄNDER MIG MOT KRUBBAN DÄR BEBISEN LEGAT HELA TIDEN. FILMBETRAKTAREN SER NU ATT BEBISEN VISSERLIGEN ÄR BLÅ I ANSIKTET, MEN DEN TALAR.

FILMBETRAKTAREN SER OCKSÅ ATT BEBISEN I SJÄLVA VERKET ÄR EN BLUNDDOCKA. JAG TITTAR RÖRD PÅ TELNINGEN JAG RÄDDAT. ETT SKOTT SMÄLLER. JAG VACKLAR TILL, SKJUTEN I RYGGEN AV NAZISTBLONDINEN SOM HAR EN PYTTELITEN DAMPISTOL MED PÄRLEMORKOLV. JAG RAGLAR FRAM MOT HENNE, GER HENNE YTTERLIGARE EN SPARK I HUVUDET, TAR HENNES PISTOL OCH SKJUTER HENNE. HON ÄR NU DEFINITIVT DÖD.

Blunddockan: Tack för att du räddade mitt liv, pappa!

Dennis: Se till att det var värt besväret, pyret!

SEDAN SEGNAR JAG NER OCH LÄGGER MIG PÅ RYGG MED HUVUDET VILANDE PÅ NAZISTBITCHENS DÖDA KROPP. OCH SÅ DÖR ÄVEN JAG.

UTRYCKNINGSPERSONAL ANLÄNDER. PÅ HÅLL SYNS SNURRANDE BLÅLJUS. UTRYCKNINGSPERSONALEN BEHÖVER INTE ALLS VARA REALISTISKT KLÄDD ELLER BETE SIG SOM ÄKTA POLISER ELLER AMBULANSPERSONAL.

KAMERAN DRAR SIG BAKÅT I TUNNELN, ÅT DET HÅLL VARIFRÅN DEN STARTADE.

Dennis VO: Jag hade bestämt mig. ”
Den här bebisen ska hon fan inte döda.”

Blunddockan, VO: Tack för att du räddade mitt liv, pappa!

Dennis, VO: Se till att det var värt besväret, pyret!

DET BLIR MÖRKT PÅ FILMDUKEN.

SLUT

Kommentar:

Jag vet inte säkert om det ska vara musik till filmen. Om det ska vara musik, har jag en vag vision om att man bara hör någon slags djungeltrummor på avstånd, alltså ganska dämpat. I så fall kanske det är idé att djungeltrummorna ökar i ljudvolym samtidigt som det blir svart på bioduken, så att trummorna hörs ganska kraftigt medan eftertexterna rullar.

onsdag 8 december 2010

Straitjacket Boogie

(Written on the bus 07.35-07.50 AM, Dec 7th, almost asleep.)

the Straitjacket Boogie is the only boogie I know
the Straitjacket Boogie is the only boogie I know
and I´m stuck here by this road sign, sayin´:
"You always gotta go with the flow!"

that Be-Bop Lalena is the only girl that I know
that Be-Bop Lalena is the only girl that I know
out of millions of young ladies
she´s the one that I adore on Skid Row

...

the mailman gave me letters
and the mailman gav me bills
Lalena is the only one
who gives me cheap thrills

she´s a heavy duty boxer
and a menace to my soul
that Lalena makes me holler, scream
and rock and roll

all right
all right
all right

...

that red brick building from now on will be my home
that red brick building from now on will be my home
in the basement they are selling
all those weapons for Athens and for Rome
*

lördag 4 december 2010

Britt Pop (Melodi: Tomtarnas julnatt/”Tipp, tapp”)

(2010-12-04 till 2011-12-23)

Britpop, britpop, alla spelar britpop, bara britpop
I min hjärna har det blivit tvärstopp, bara tvärstopp
Britpop, britpop, britte-britte-britpop Britt Britt Pop!

Alla sår som klöses i kansliet, i kansliet
Har sin grund i arbetsamma biet, samma biet
Britpop, britpop, britte-britte-britpop Britt Britt Pop!

Se där rasa allehanda skuggor, handa skuggor
Ruva, röja, hugga åt sig suggor, åt sig suggor
Britpop, britpop, britte-britte-britpop Britt Britt Pop!

När jag står i snålblåst på Centralen, på Centralen
Kan blott en sak hindra mig bli galen, att bli galen
Britpop, britpop, britte-britte-britpop Britt Britt Pop!

Gruvans gångar stöttas upp av pit props, utav pit props
Själv får jag min stötta utav britpop, bara britpop
Britpop, britpop, britte-britte-britpop Britt Britt Pop!

Ungdomskärleken hon hette Britt Pop, hette Britt Pop
Hon försvann helt plötsligt i ett driftstopp, i ett driftstopp
Britpop, britpop, britte-britte-britpop Britt Britt Pop!
*

fredag 3 december 2010

Jag tävlar i årsfinal tisdag 21 december

Budskap från Umba the Clergyman (= Moi):

ÄNDRAD DAG för Poetry GangBangs årsfinal, där jag tävlar.
Det blir tisdag den 21 december klockan 19.00 i Snookerbaren,
Biljardpalatset på S:t Eriksgatan 52, T-Fridhemsplan.
Entré: 100 kronor.
Hör av dig till mig snabbt som sjutton om du vill köpa biljett. Jag behöver helst veta det senast kl. 19 torsdag 9 december.
Det här är fjärde året i rad som jag gått till final. Bästa placeringen hittills är förra året, då jag kom på delad tredje plats (tillsammans med Johan Nordgren).
OBS: Klockslaget är 19.00!
*

fredag 26 november 2010

Civilt Maskineri

(Skrivet torsdag 25 november - 27 december 2010. Kan sjungas till melodi liknande "Ovan där/When the Saints Go Marchin´ In".)

Du kan vandra livet ut
utan början, utan slut
Du har ej något Civilt
Maskineri
För du trampar jämt i takt
och du tar dig ej i akt
Du har ej något Civilt
Maskineri

Om än änglarna går ner,
ändrar allting som du ser
har du ändå ej Civilt
Maskineri
Du kan skåda Herren Gud
men går ändå i vapenskrud
för du har ej något
Civilt Maskineri

Refräng:
Maskineri, maskineri
maskineri, maskineri
för du har ej något
Civilt Maskineri
Där du går din
jordedag
Bör du minnas,
tycker jag:
Du ska skaffa dig
Civilt Maskineri!

Du kan säkra upp din själ,
sluta upp att vara träl
Du har ändå ej Civilt
Maskineri
Du är, sanna mina ord,
en som längtar efter mord
För du har ej något Civilt
Maskineri

Refräng:
Maskineri, maskineri
maskineri, maskineri
för du har ej något
Civilt Maskineri
Där du går din
jordedag
Bör du minnas,
tycker jag:
Du ska skaffa dig
Civilt Maskineri!

*

söndag 21 november 2010

Paradisträdgård

(Slutversen i min låt "Paradisträdgård". Låten hade tidigare en annan titel, och ingår på min LP "Motalapromenaden" 1976.)

Ditt kärleksnäste är byggt som en bunker,
du kallar mig spydigt för Gunstig Junker,
din röda ungdom ligger surrad i trunken.
Varför skulle jag nånsin vilja bo hos dig?
*

måndag 15 november 2010

Immer ganz spasmodisch

(8-22 November 2010.)

Es ist immer doch
ganz komisch
Es ist immer ganz
spasmodisch
Es ist immer doch mein
Liebe, Liebe Gott

Ja, vi sågs på
skördefesten
och ni kan tänka
er resten
Det var tyska korvar,
tyskt öl, tyskt gemyt

Mit die Apfeln
und die Strudeln
keine Kiwis, keine
Nudeln,
keine Eskimo und
keine Hottentott!

Där jag går i
aftonsången
nedför gråa
asfaltsgången
ser jag grävlingen som
hastar mot sitt gryt

Uns´re Damen sind
Kokotten
Uns´re Herren
Koteletten
mit das Herrschaft namens
Ab und Zu von Trott

I ett fjärran ändlöst
Eden
står jag bortom
hatet, vreden
när jag ler som Mor
Teresas proselyt!

Keine Multi-Kulti
"Heroes"
Keine Amerikanische
Weirdos
Keine Jazzmusik
und keine Polyglott!
*

torsdag 21 oktober 2010

Alderman Sign

(October 21-24, 2010, Waltz. For Swedish Poetry Slam pioneer Erkki Lappalainen 1946-2010. RIP.)

the truth of the day is I never died
I just fell asleep for a while
the day that the world stood still I cried
in the leaves by the Alderman Sign


somebody might say I was gone for too long
that I wasted my time nursing rhymes
but the truth is I chose every given song
for those few ´round the Alderman Sign


you young and you old, if you give it a thought
I was clean as a cloth on a line
I was forced to surrender the things I bought
all you see now is the Alderman Sign
*
come the day when you see I was free as a bird
I was lucky, and sorry and blue
when that Alderman Sign was my spot in this world
where the roses would cry over you

you rich and you poor, will you rest here a while
when the winds whisper gentle and kind?
when you rise up and walk for that further mile
you are leavin´ that Alderman Sign
*

For listening to primive demo, KLICK HERE!
*

onsdag 20 oktober 2010

Skarpt läge, jag tävlar igen!

Tisdag 26 oktober, Poetry GangBang!
..................................................................
Hej, kära vänner av de sköna konsterna!
Jag gör ett nytt försök att kvala in till Poetry GangBangs årsfinal.
För att göra det, måste jag vinna någon av kvalificeringskvällarna.
Kom, heja, rösta!
Tisdag 26 oktober klockan 20.
Restaurang Skål, Lindvallsgatan 11-13 (nära Bergsundsstrand)
T-bana Hornstull
Cool miljö, som väl kan mäta sig med gamla stället i Vasastan.
Gratis entré.

Kram respektive fast handslag
från
Dennis

http://www.myspace.com/dennisdreambanddarlings
*

Tot ist Herr Müsli

(Mittwoch 27 oktober 2010.)

Preludium:
Ach Schlegelein, kommst du bald zurück!
Gerade jetzt!
Di Amis sind da. Wir müssen retirieren,
um eine neue Festung Aufzubauen.

(Mel. Old Black Joe:)

Tot ist Herr Müsli
und sein trocken Isterband
Tot ist Herr Püssling
und sein Rädsel von Jedermann

Wahrheit ist Schein
und mein Schein ist wieder Wahr
Vergissmeinnicht
und Faust-Gedicht
sind Offenbar!
*

fredag 8 oktober 2010

Hot Meals Are Free Today On Baker Street

(Tuesday 5 Oct. 2010, 6.40 PM on bus from work.)

Now, there´s a roundup
And there´s a stand-up
Now, there´s a roundup
And there´s a stand-up

Hot meals are free today
on Baker Street
Relax your mind and get that
Powder off your feet

The gruesome distinct sounds
are far off shore
If you take cover
you won´t hear them
no more

Believe me, morons
ruled the world
Yesterday
No reason you should
ever have to stay

The first conviction
that you had will be
your last
Hand me that reefer and
a blast from the past!
*

onsdag 6 oktober 2010

Bössan stod laddad i skåpet

(Skrivet den 6 oktober - 30 november 2010. Kan troligen sjungas till melodi "John Brown´s Body" [vers 1] och "Mamas, Don't Let Your Boys Grow Up to Be Cowboys", [övriga verser])

nu ståtar hon och prålar
med en ärvd sinnessjukdom
de alla fyra templen
hon har kommit över mon
och riksåklagarn lovar:
"Vi kör don efter person,
nu ska rättvisan ha sin gång"
*
uti rättssalen struntade alla
i alibiet
som las fram av advokaten som hette
herr Dysterkvist
när han sa att vid tidpunkten för mordet på spelhajen Butch
var faktiskt den anklagade Amanda på semester långt bort i Turkiet
Men ingen bryr sig om advokat Dysterkvist
som är röd kommunist


när som juryn sagt sitt fastslog domarn
att straffet för våpet
måste minst vara livstid med tvångsbön
vareviga kväll
för att hon måste vetat att bössan
stod laddad i skåpet
och att nyckeln som låg gömd på sin plats
under kyrkportens häll

efteråt sade juryn på festen
i salen på krogen
att hon Amanda var känd
för att ränna med slödder och slan
och att hon ”hållt salong”
bakom buskarna ute i skogen
och att "sån har hon varit i stort sett
sen hon var ett barn"

tungt och tankfullt stretar
prästgubben Ben i sin backe
nu är spelskulden borta
för han Butch är så död man kan bli
”det är tur", tänker Ben,
"att Amanda har räddat min nacke,
det är trist om hon lider, men
så får det ändå förbli"

visst finns Gud upp i himlen
visst lever den eviga Nåden
visst ler Rembrandt så lycklig
och han målar i salighets höjd
visst står åklagarn, domarn
och prästgubben Ben i sitt samspråk på kyrkogården
med Amanda på hispan
kan var och en känna sig nöjd
*

lördag 2 oktober 2010

Holiday For Vulgo Dreamers

(Written in the 1980:s.)

the ice princess restless today
but she´s dancing in the most delicious way
you don´t have to watch her twice
to see that it could be so nice
but the nightclub has another atmosphere
where the lady says ”hey man come over here”

and the way she broke that glass
and the way she drove that car
and the smell in her night motel
was just a holiday for vulgo dreamers


I´m walking in sunshine dreaming in my sleep
of a pretty filmstar who´s name is Merryl Streep
but the other girl is more direct
I need a very special effect
to switch the signals in my blood to dust
and makin´ those crazy patterns I simply must

and the way she broke that glass
and the way she drove that car
and the smell in her night motel
was just a holiday for vulgo dreamers
...
VULGO
I call it vulgo
I call it vulgo all over my brain
vulgo
we call it vulgo
and you will never be the same again
...
the skating-rink as empty as my soul
but the distant girl is always in control
I could imagine her breath that night
her mini-skirt and her leather so tight
to set my mind upon her silvery moon
I bet she always sleeps with a golden harpoon

and the way she broke that glass
and the way she drove that car
and the smell in her night motel
was just a holiday for vulgo dreamers
...
VULGO
I call it vulgo
I call it vulgo all over my brain
vulgo
we call it vulgo
and you will never be the same again

You can be a vulgo, too!
*

torsdag 30 september 2010

Glashal & rak

(2010-09-30, skrivet i paltkoma på jobbet och i slummer på kvällsbussen, 17.31 till 20.40)

För jag ääär så illa till mods
och jag saaaknar guld och gods
Jag har tjuuuguåtta slott
om jag viiinner på min lott

Kan du ge
kan du ge
kan du ge mig en chans?
Kan du peka
med handen
var riskerna fanns?

Amnesti för de svaga
amnesti för envar
snart är bara sabelskrammel
kvar

Ropa oss ner i natt,
dystre vän
Vi har varit för
länge
i himmelen
Tiden drog i väg
och tiden är tillbaks
Hela vägen var glashal
och rak
*

söndag 26 september 2010

Överblick

*
(Insikt på morgonbussen den 1 mars 2010.)

DRIVA SPRÅKET
För att driva språket till fulländning krävs väldigt lite. Det krävs nästan ingen ansträngning alls och någon liten smula talang.
*
*

(På Facebook den 15 september 2010 kl. 13:30, yrar i paltkoma.)
ÖVERBLICK
Tack vare ett intrikat spionflocksystem
hade jag överblick

*
*
GRÅ SKYAR

(Filosoferar onsdag den 28 juli 2010 kl. 15.19:)
Oj, såna grå skyar över de tätt sammanpackade höga bostadshusen i industriområdets utkant!
*
*
(Yrvaken tisdag morgon 21 september 2010 klockan 05.30.)
STRUCK ME
What struck me the most
as I walked through these lines
was: I´m mortal
and you are so fine
*

lördag 25 september 2010

Kärleksbudskapet

Borttaget, av diplomatiska skäl.
...

Rihanna Strombol

(Waltzing Sunday April 11th 2010, time 12.32/shortly after noon/)
Strombol, make me believe in your Strombol, In your face
Kisses, make me believe in your kisses, same old place
Rihanna, you make me crazy tonight
let me love you without no fight!
*

fredag 24 september 2010

Efterlysningar och sökningar

*

(Filosoferar på Facebook fredag den 10 september 2010 kl. 21:41:)
BLUNDA
ttre blunda och peka
än punda och blekna
*

*

(Skrivet 15 april 2008, kl 05.30, tisdag; väckarklockan nyss ringt, dags kliva upp och åka till jobbet.)
GROSS, MALLORY
Calling him "the swine a wedding can´t buy". Gross, Mallory, gross. Orden ringer i öronen när dubbeldäckaren svänger runt Picadilly Cirkus. Var är Mallory nu? Han kan inte trycka i en källare i all evighet.
*
*
(Lördagen den 17 april 2010. Även publicerad i Johan Nordgrens tidskrift Koffein nr 1, maj 2010.)
ABIGARD TAYLOR
Det finns så många inblandade i den här härvan,
att man knappt vet var man ska börja.
Ta bara Abigard Taylor - var han en i
grund och botten godhjärtad tvärvigg
eller en alltigenom ondskefull kanalje?

*
*

(Slumrar på morgonbussen måndag den 26 juli 2010 klockan 07.40:)
FLANAGAN
Det räcker nu, Flanagan, du behöver inte hugga mer ved. Din fru dog förra året.
*

*

(Skrivet 27 mars till 13 april 2010.)
FANTOMZONEN
-Hjälp, vad händer?! Någon har projicerat lilla Lull-Lull till Fantomzonen!!!
-Fort, vi måste organisera ett Rescue Party!

(Överkontrollantens notering den 12 april 2010: Fullständigt namn: June Parker Lull-Lull.)

Vem i hela fridens namn var det som släppte in lilla June Parker Lull-Lull i labbet?
Och vem satte på strömmen?!
*
*

(Notering från insomningsfas, tisdag 24 augusti 2010 kl. 00.45:)
SÄKRINGSMAGNETEN
Säkringsmagneten
är den värsta bluff jag sett

*
*

(Filosoferar måndag den 30 augusti 2010 klockan 06.00:)
KROPPSVÄRDAR
Och alla ni som är kroppsvärdar åt en levande själ kommer att få ett eget långbord på friluftsdagen!
*
*

(Written September 6, 2010. Monday 4.15 PM, free from work, almost asleep.)
FLATPHONE ON MY BACKBONE
I got flatphone
on my backbone
I got flatphone
on my backbone

Anyone who´s tried Search and Destroy
knows you can´t cover the entire area
all the time
you search one section and then you
leave it
after searching all sections
you do it all over again
Simple as that!
*
*

(Filosoferar söndag den 22 augusti 2010 klockan 10.21:)
YOGUR VS HONER
Det var en vanlig missuppfattning att yogur var mer demokratiskt sinnade än honer. I själva verket var de varandras spegelbild och gick in i, och ut ur, varandra.
*
*

(Yrvaken klockan 06.35 torsdag 2 september 2010:)
RETURN TO BASE
You know that we are living in another place
Let us now return to base
I know that I´ve been staying in this house before
How can I escape this war?
*
*

(Lördagen den 15:e maj 2010.)
WICHITA FALLS
de återvände till Wichita Falls
långt innan klockan var slagen

*
*

(Filosoferar måndag den 19 juli 2010 klockan 11.20:)
RUFUS
Hela familjen grät av lycka: Rufus är inte längre någon Blue Baby!
*

*

(Filosoferar onsdag den 14 juli 2010 klockan 09.27:)
FÖRARBETEN
alla dessa förarbeten
många släktingar beslutas
*
*

(Filosoferar måndag den 21 juni 2010 klockan 15.26:)
DÖDSLÄNGTAN
Det är väldigt väldigt viktigt att dödslängtan går ner i påsen.
*

*

(Filosoferar tisdag den 22 juni 2010 klockan 08.07:)
DON´T BLOW IT
well you know it, now don´t you blow it
well you know it, now don´t you blow it
***

Betelgeuse

(Skrivet lördag 18 september kl. 08.40.)

Betel-ge-use brukar jag säga, men tydligen uttalas det Bettel-schös.
Stjärnan som ligger
många ljusår bort.
Jag står i busskuren
mitt i natten i smällkalla
vintern
och tittar upp på
Betelgeuse och jag är
piss- och skitnödig.
Ett kungarike för en toalett,
tänker jag.
Där uppe vid Betelgeuse
borde det väl finnas
en toalett nånstans.
*

onsdag 15 september 2010

B-laget

(Påbörjad vid slummer onsdag 15 september 07.55 på morgonbussen.)
 *

B som i Bibelsmugglare, B som i Be-laget och: 

B som i B-laget.


B-laget bildades 1922, med enda syftet att transportera

kappsäcken genom Sovjetunionen.

Oklart hur många som öppnade den.

Vad vi vet är, att den passerade genom många händer.

*

Egentligen egendomligt att någon riskerade livet för ren vidskepelse.


De flesta, för att inte säga alla, tvekade att kolla innehållet.


Folk fick ett annat sätt att gå, när de bar på resväskan. Det kallades "gångtakten". En man i Kiev föll in i gångtakten en dryg månad efter att han släppt ifrån sig resväskan, och blev arresterad.


De flesta i B-laget ansågs vara klantskallar. Men de var inte klantigare än att resväskan klarade sig igenom alla spärrar och färdades sammanlagt tusentals mil.


Det var på trettiosjätte distansen som saker började hända med resväskan. Den befann sig i en släde bakom ett spann hundar på den sibiriska tundran. B-lagsmedlemmen som körde spannet observerade sprickbildning i resväskans hölje. Han spände en kraftig läderrem runt väskan.


Varje gång i fortsättningen när resväskan skulle genom en kontroll, bad vederbörande B-lagsmedlem tyst för sig själv: "Gode Gud, låt inte väskan gå sönder nu". Läderremmen togs nämligen bort varje gång man närmade sig en kontroll. Det befarades att ett signalement typ "suspekt resväska med extern läderrem" utfärdats.


Med tiden utkristalliserades ett rivaliserande lag, nämligen C-laget, även kallat "The Original B-Team" eller på ryska "Nazdrave Kaputt". Dessa charlataner genomskådades dock av de flesta inblandade, i och med att den resväska de förevisade var extremt prålig och faktiskt förgylld. En stark kontrast mot den alltmer luggslitna originalväskan som var så grå och trist att den sällan eller aldrig fångade någons öga.


Det sägs att ibland på fester hos B-lagsfolk brukade värden ställa resväskan ytterst synligt, för att se om någon reagerade. Men det visade sig alltid att de flesta missade väskan.

*

(©Dennis Renfors 2010-2023)

*

RELATERADE LÄNKAR:

Länkar Roman

*

lördag 11 september 2010

Gibt mir mal ein Mädchen aus dem Ostpartei

(An 6.55 Uhr, Freitag Morgen 10 september ist dieses Pidgin-Deutsch geschrieben.)

Rudibanken Lorelei
Du bisst immer vogelfrei
Alle können sagen:
Es ist doch vorbei
Gibt mir mal ein Mädchen
aus dem Ostpartei
viele Vergnüg
viele Vergnüg
Maximus und Epsilon
sind immer Lüg

wenn Du starbst bisst Du wieder frei
keine grosse Sorgen finden wir dabei
bald wir haben Frühling-Fest
im Monat Mai
hoffentlich besteht mein
Liebchen Firelei
Holadri-O
Holadri-O
Basel-Schmertz und Blitzkrieg-Hertz
und Bali-Ho
*

onsdag 8 september 2010

I´m So Sorry, Gary

(Påbörjad 8 september kl. 22.50.)

I´m so sorry, Gary
I didn´t pay my
protection money to you

you´re in a hurry, Gary
you are delayed, why
are you always broken and blue?

Det sägs att Gary Rascal var född 1761, och hur jag än googlar och söker står det samma sak. Gary Rascal!!! Han som jag ständigt och jämt träffade. Nu är det ju tjugohundratalet. Jag blir förbannad.
Källor uppger att norska Hvidelinken ska kunna ge svar, men där är det fan tvärstopp.

Hur jag än vrider och vänder på det, tycks det stå fast att den där lille nasaren var (är?) en historisk gestalt.
*

tisdag 7 september 2010

Flatphone On My Backbone

(Written September 6, Monday 4.15 PM, free from work, almost asleep.)

I got flatphone
on my backbone
I got flatphone
on my backbone

Anyone who´s tried Search and destroy
knows you can´t cover the entire area
all the time
you search one section and then you
leave it
after searching all sections
you do it all over again
Simple as that!
*

fredag 3 september 2010

Rodan-Dull

(Skrivet i november 2005, utom epilogen, som är skriven i september 2010.)

Långt borta i landet Rodan-Dull
i MC-tävling körde Grodan kull
Med gaffeln vek
den Grodan skrek
och vilar allaredan nu i Godan Mull

På halvön som förr hette Ettergök
i skymningsdis blev det fint besök
med tam chimpans
och kunglig glans
och porträtt utav Grodan pryder varje kök

På Vikbolandet nära Rodan-Dull
går Svarte-Petter med en stor kastrull
Med svansen bak
och näsan rak
och samlar till en minnesfest för Grodans skull

Begreppsförvirringen i Söderby
slog hål på myten om en vårdad hy
med hjälp av dy
blir hy som ny
men liknar ändå allra mest en ”Barbe-ky”

Dock: Några blev glada i Rodan-Dull
och detta berodde på Grodans hull
Hans lår som sig bör
blev stekta i smör
och vilar alltså icke alls i Godan Mull

EPILOG:

Långt borta i landet Rock And Roll
där talar man ofta om tomtar och troll
Med hjälp av häst
du styr mot väst
och letar efter Kalle Stropp och Grodan Boll
*

tisdag 31 augusti 2010

Instruktionerna om vapenfett

(Skrivet cirka januari 2008 till den 26 oktober 2010.)

en - två - tre - fyr

psykbryt - ett jävla oflyt
psykbryt - ett jävla oflyt
psykbryt - ett jävla oflyt
psykbryt
*
Jag kunde aldrig nånsin se mig mätt
på instruktionerna om vapenfett
på alla lagarna om fel och rätt
och hur man viker hop och staplar tvätt

förstod väl aldrig nånsin meningen med Zombie Walk
"De där, de verkar prata något annat språk
nåt främmande, i stil med...tomahawk
när hjärnan kokar så att det blir bråk"

men första gången som jag gick i trans
förstod jag: Jag ska aldrig gå nå annanstans
arméerna som rubbar maktbalans
marscherar taktfast bortom vett och sans

ge hit en släng av plåt och arsenik
vi är så ljuvliga och vackra lik
om du kan koka soppa på en spik
kan du slå rot i likens republik!

men slingerbult och galenpanna - hej!
förmår du nånsin säga nej till mig?
vi lämnar vardagslivets grå ståhej
och satsar stenhårt på en dödsskön grej
*
EPILOG:

Now ARE YOU READY for eternity?
The Zombie Army calling you and me
Afghanistan, Iraq and Waikiki
You´ll never find a better company!
*

söndag 29 augusti 2010

Outdoor Jinx

(Written Sunday, August 29 till Tuesday, August 31.)

Mister Rudibanken, don´t you bring your love to town
because those strip joint ladies will only let you down
You will be moanin´ the blues
and you´ll be draggin´ your feet to the ground
that Be-Bop Lalena is bound to blow your mind
she will give you the shivers and she takes anything she can find
and when you are with her, you want to leave this world behind

Mister Rudibanken, don´t you grow that bigger smile
I´ve been watchin´ all your moves and I hate your lackluster style
Even a Kindergarten child
can see you´re evil and deceitful and futile
Mister Rudibanken, don´t you let your phony face grow long
everyone you know is gathered, and we´ll sing your Alma Mater song
and when the party well is over, you can take the plane to old Hong Kong

Now,
I don´t know what Grandpa thinks
Only know I had to pay a dozen drinks
Might as well be starting looking just like a sphinx
Baby, you´re my outdoor jinx
*

torsdag 26 augusti 2010

Powder On My Feet

(Written Wednesday, August 25)

I´ve got that powder
on my feet
and you know I am
so doggone sweet
I was told I was
the son
of the man they called
"The Only One"

Give or take a day or two
and when the sun is
shining through
I´ll be walkin´ on
them golden streets
Where the street cars
and the river meet
*

måndag 23 augusti 2010

One of these days

(Written in the evening, August 23, 2010.)

One of these days I´m gonna attach those new strings to my guitar, and then I´ll go go go like hell.
One of these days I´m gonna put down my fooot, and they will be flabbergasted!
One of these days I´m gonna give them a piece of my mind, and they´re gonna go: Hello, I love you!
One of these days I´m gonna tell them screw you, and they´re gonna say: Screw you, too!
*

onsdag 18 augusti 2010

Once I Was Mortal

(Skriven tis-fre 17-20 augusti 2010.)

Flytande värmestånkan
står på lut
Hello, baberiba, are you
returned tonight?
Describe, please, the nature
of kiss and fuzz and fight
när gjutjärnsreglaget
står stadigt
som ett spjut

Saftflaskebranschen
är känd att vara hård
Hello, baberiba, why did you
leave your home?
Don´t you go for safari
to Bristol, Maine or Rome
Du passar bäst vakta hönsen
på mammas trygga gård

Refr:

Addition one: You are low
Addition two: You are slow
Addition three: Blue rainbow
Addition four: You will know
Addition five: Now your legs
will shiver and glimmer and glow

rock, rock and roll
believe me rock rock and roll
they tell you rock rock and roll
you are so holy, you are
so gold
believe me, once
I was mortal
but now I´m
only soul

Vers:

bortaplansfadäs är ett
bättre kneg än död
Hello, baberiba, I´m glad
you´re doin´ fine
Just sign, please, below
where you see the dotted line
Baskervilles hund har
växt upp i överflöd

Sacré-Cœur spökar alltid
när jag har gått till sängs
Hello, baberiba, I love
your honest eyes
The freight train believers
were taken by surprise
Jag måste undvika stråken
där turisterna buffas och trängs

Refr:

Addition one: You are low
Addition two: You are slow
Addition three: Blue rainbow
Addition four: You will know
Addition five: Now your legs
will shiver and glimmer and glow

rock, rock and roll
believe me rock rock and roll
they tell you rock rock and roll
you are so holy, you are
so gold
believe me, once
I was mortal
but now I´m
only soul

Vers:

Vitkålsbassängen står fri
från snår och sly
Hello Baberiba, stop beating
´round the bush
you can easily start
if you just pull and push
Alla höstens glada färger
ger dig frisk och rosig hy

Kaffepetter-resan var
succé från första stund
Hello, baberiba, I´ll walk
that extra mile
Mister Rudibanken
has got that evil smile
Nästa utflykt blir september
Vi ska åka då till Öregrund

Refr:

Addition one: You are low
Addition two: You are slow
Addition three: Blue rainbow
Addition four: You will know
Addition five: Now your legs
will shiver and glimmer and glow

rock, rock and roll
believe me rock rock and roll
they tell you rock rock and roll
you are so holy, you are
so gold
believe me, once
I was mortal
but now I´m
only soul

(Hör enkel demo: KLICKA HÄR!)

måndag 16 augusti 2010

The Cassandra Parade

(Påbörjad klockan 07.25, söndag den 15 augusti 2010.)

Jag missade Cassandras konfirmation
och jag missade hennes födelse
Jag missade även hennes studentexamen

Nu är emellertid Cassandra stor och klarar sig själv
Jag, däremot, är gammal och svag
Tror ni att jag kan få komma och bo hos Cassandra?

Jag dribblade med Cassandra
och låtsades jag försökt begå självmord
Jag dribblade med Cassandra så hon blev sjuk i huvet

Nu är emellertid Cassandra mentalt frisk
Men det är inte jag
Tror ni att Cassandra har lust att komma hem till mig och städa och laga lite mat?

***
They said: "Who is Cassandra? Cassandra, who is she?
Will you provide an answer? Will you provide the key?"
They looked so flabbergasted when I answered: "Can´t you see?
That long forsaken girl they call Cassandra - she is me!"

"Now, if you are Cassandra, tell us, who are you, old chum?"
I raised the glass: "Dear gentlemen, quite simply - I´m my mum!"
*

måndag 9 augusti 2010

USA-attaché om Chilekuppen: Gick bortom vår kontroll

Onsdagen den 27 augusti 1986 Gotlands Tidningar

USA:s kulturattaché på besök i Visby:

Historien ska visa att Reagan-epoken
kanske var 1900-talets viktigaste tid



- Ronald Reagan är mycket missuppfattad, säger Jerry Scott, som är kulturattaché och förstesekreterare på USA:s ambassad. Han har kommit till Visby på Gotlandsmoderaternas inbjudan och höll på måndagen att föredrag i Fornsalen om hur amerikansk film påverkar vår syn på USA.
Jerry Scott, fotograferad 1986 av Bengan Zettergren.

På besöket i Visby vill han gärna träffa mediarepresentanter, och på den här presskonferensen tisdag förmiddag är ämnet fritt. I hörnet sitter vackra unga hustru Patricia med parets Sverigefödde lille son i famnen.
Jerry Scott är 48 år och är stimulerande att prata med. Han är varm Reagan-anhängare.
- Jag trodde att Truman var den största presidenten hittills i USA:s historia, säger han. Men historien ska visa att Reagan-epoken var den kanske viktigaste under 1900-talet. Reagan stå för de amerikanska värdena.
LATINAMERIKA
Jerry Scott räknar upp ett tiotal latinamerikanska länder, bland andra Uruguay och Argentina. (I många år har han för övrigt arbetat som diplomat i olika latinamerikanska länder.)
- Sedan Reagan kom till makten har de här länderna blivit demokratier eller gått i demokratisk riktning, säger han. Det är konsekvenser av Reagans strävanden. Och det kommer historien att ge Reagan ”credits” (erkännande) för.
Jerry Scott menar att vad som frustrerar Reagan när det gäller Nicaragua, är att där går demokratiseringen inte framåt.
- Nu får contras inget stöd från USA sedan två och ett halvt år, säger han. Vi har inte ens rådgivare där. Men förekomsten av contras är en påtryckning för att sandinistregimen ska återinföra pressfrihet och andra demokratiska rättigheter.
PINOCHET-REGIMEN
Chile kommer på tal.
- USA hade aldrig tanken att Pinochet skulle sitta kvar så länge, säger han. Vi hade förhoppningen att militären skulle avgå snart efter kuppen 1973, så att det kunde bli fria val igen. Men utvecklingen gick bortom vår kontroll.
- Vi har bojkottat mycket från Chile, fortsätter han. Vi stöder inte regimens ansökningar om lån i Internationella Valutaunionen. Nu stöder vi inte på något sätt Pinochet. Vi köper bara lite vin och frukt därifrån.
- Vad kan vi göra för att tvinga Pinochet-regimen till att införa demokrati?, frågar han. Skicka marinsoldater?
VAR MARINSOLDAT
En gång i tiden var Jerry Scott själv marinsoldat, mellan åren 1955 och 1959.
- Det var ett äventyr, säger han. Jag var avundsjuk på en kusin som varit marinsoldat i andra världskriget. För resten var jag misslyckad ekonomistudent. Jag behövde mogna.
I 60-talet början gick Jerry Scott med i Civil Rights-rörelsen.
- Jag hörde Bob Dylans ”Blowin´ In the Wind”. Den sången ändrade mig och hela min generation. Vi är skyldiga Bob Dylan massor. Han gjorde oss uppmärksamma på vad som pågick och behövde göras i Amerika.
En annan som imponerade på Jerry Scott var president John F Kennedy.
- I sitt invigningstal sa Kennedy: "Fråga inte vad ditt land kan göra för dig. Fråga dig vad du kan göra för ditt land.” De orden sände tusentals människor till Fredskåren och Civil Rights-rörelsen.
VIETNAM-FRÅGOR
Jerry Scott studerade matematik och filmvetenskap. År 1966 sökte han jobb på amerikanska UD och blev utfrågad. ”Säg något grundläggande om Vietnam, exempelvis folkmängd”, löd en fråga.
- Jag chansade på 50 miljoner i Syd- och lika många i Nordvietnam, minns han. Det var på tok för mycket. Jag undrade varför de frågade så mycket om Vietnam.
- Jag arbetade på USA:s kulturcentrum i Rosario norr om Buenos Aires 1968. Där skulle jag förklara USA:s Vietnampolitik för studenterna, men det klarade jag ju inte av. Jag kunde bara hålla klaffen, och i stället prata om film eller något sånt.
I Argentina läste han i tidningarna om blodiga sammandrabbningar mellan polis och demonstranter vid demokraternas konvent i Chicago.
- Jag tänkte: ”Herregud, det är ju inte samma land som jag lämnade för ett halvår sen”.
DÖDA VÄNNER
Åren 1967-71 jobbade Jerry Scott med argentinska studenter i frivilliga projekt.
- Vi byggde sjukhus, och skolor åt indianer och vaccinerade hundar, berättar han. Studenterna var idealister, och ville göra allt för sitt land. Men senare invaderades Argentina av gerillagrupper utbildade på Kuba. Mina vänner från 1968 gick med i Montenerosgerillan. Nu är nästan alla döda.
Som minne från den tiden har Jerry Scott en Super-8-film med kamraterna på skolbygge.
- Min vän, som var ledaren, och hans fru och barn är mördade. Tänk att vara idealist och sedan dö som en hund. De lurades att stödja kommunismen.
- Ni anar inte hur ordet "kommunism" påverkar latinamerikanska militärer känslomässigt. Jag har sett i deras ögon vad som sker inom dem.
Men i lugna Sverige stortrivs Jerry Scott och hustru Patricia.
- Det är rena paradiset efter alla dessa brutala militärdiktaturer, säger han. Bolivia var så hemskt, att det skulle ni inte tro.
***
Kommentar av Dennis år 2010:
Vad gäller Chile och Pinochet - jämför gärna denna intervju med intervjun jag gjorde åtta år tidigare med chilenske exilförfattaren Sergio Stuparich:
KLICKA HÄR!

söndag 8 augusti 2010

Min grötmyndiga refus

Nedanstående refusbrev skrev jag som nytillträdd kulturredaktör på tidningen Arbetarkamp våren 1977.
Observera att jag refuserar insändaren med motivering att den är dålig. Det vill säga dålig i betydelsen att den har ”fel” åsikter!
Troligen har jag i dag samma åsikt som jag ger uttryck för i mitt refusbrev, men det är rätt ovidkommande. I princip bör ju i en fri debatt även åsikter som ej överensstämmer med redaktörens ha rätt att publiceras, förutsatt att insändaren är begriplig och inte typ hetsar mot folkgrupp eller är ärekränkande.


Tidningen ARBETARKAMP
Box 140 99
400 20 GÖTEBORG 14
Telefon 031/40 50 17
Postgiro 53 55 66-4


1977 03 23

Till Jan B.
X-vägen XX
X-berg

Kamrat!

Redaktionen har beslutat att inte ta in din, Lisbeths och Margarethas insändare. Vi tyckte alla att den var dålig. Jag ska här argumentera för denna uppfattning.
Själv kände jag när jag läste den här insändaren som om jag kastats fem år tillbaka i tiden då jag våren -72 som aktiv i FK:s vårdsektor i Stockholm sprang på RFMT:s diskussionsaftnar och var så jävla fräck att jag talade om för dem att deras kamp att behålla barnbyn Skå var inomkapitalistisk, vilket ju i och för sig var sant. Själv hade jag ej varit delaktig i den kampen.
Här skriver ni nu så spydigt om RFHL att jag måste nypa mig i armen - har verkligen FK existerat och utvecklats i fem år sedan ovan nämnda eskapader? Eller?...

Missförstå mig/oss inte - det är fullt möjligt att RFHL är en bluff, och är värda en bredsida. Men er insändare övertygar nog inte många.

”RFHL” är en bluff”, skriver ni, men bevisar ej anklagelsen.
”RFHL:s ena sida är vården - och där gör man utan tvekan många bra insatser”. Strax innan har ni hävdat att ”RFHL:s vård blir mer och mer en del av statsapparatens vårdapparat.” Detta påstår ni utan några som helst bevis. Och kanhända har ni inte tillräckligt med bevis, ty ni medger ju själva att RFHL gör många bra insatser i vården.

Var ligger då ”bluffen” i RFHL? Tydligen någon annan stans. ”Å andra sidan har vi deras inkonsekventa propaganda”. Det inkonsekventa yttrar sig i att RFHL har en vacklande inställning till metadon.
MEN KAMRATER, en organisation bli inte en bluff bara för att den vacklar på frågan om metadon.

Finns det då något annat som visar att deras propaganda är kass? Något så allvarligt fel att det gör organisationen värd beteckningen ”bluff”.

Jo: ”Vi kräver att regeringen sätter in kraftfulla åtgärder mot arbetslösheten”, ”Boende- och arbetsmiljön ska över huvud vara så utformad att förutsättningarna för missbruk och andra problem motverkas.”

Detta avfärdar ni med ”illusioner om borgarregeringen”. Har ni aldrig upptäckt att FK ställer liknande krav? Ni förlöjligar att RFHL vill tvinga regeringen till olika åtgärder. Men nu är det som så att en sida av olika progressiva organisationers verksamhet är faktiskt just att tvinga myndigheter till både det ena och det andra.

Hälsar Dick Persson

Kommentarer:
RFMT stod för Riksförbundet för miljöterapi. Organisationen lades ner 1974, och ersattes med ALRO, Alkoholproblematikers Riksorganisation.
RFHL står för Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende.
Barnbyn Skå drevs i regi av Stockholms barnavårdsnämnd mellan åren 1947 och 2005. Här bodde och vårdades neurotiska och psykotiska pojkar och flickor i åldrarna 7-15 år.
Jan B. är verksam i Förbundet mot Droger, som fram till 1971 hette SSUH, Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund. Hans och hans vänners insändare som jag refuserar, kan jag inte publicera här på bloggen (eller någon annanstans), för papperskopian möglade bort i ett källarförråd jag hyrde av Roslagsbostäder i Rimbo.
Tidningen Arbetarkamp gavs ut av FK, Förbundet Kommunist, där jag var medlem.
En av de bästa sakerna med FK var att organisationen var ytterst negativ till Stalin. Organisationen existerade 1970-1981. (Upplöstes formellt i början av 1982.)
Dick Persson var en signatur jag använde en tid när jag var ny på tidningen.

lördag 7 augusti 2010

Inte längre orolig


Jag är inte längre orolig att i filmsammanhang fastna i rollfack som slusk!

torsdag 5 augusti 2010

Hitlers alla legioner

(Skriven 31 juli till 5 augusti 2010.)

ont skall dock med ont fördrivas
Hitlers alla legioner
slogs i grunden av en härsmakt
tyglad av en mörkrets furste

lördag 31 juli 2010

Sacré-Cœur på lörda´

(Onsdag den 21 juli 2010 klockan 05.45, yrvaken.)

För så länge sedan
har folk gjort sig breda
Timur Lenk på freda´
Sacré-Cœur på lörda´

Sedan urminnes tider
har det varit strider
ständigt folk som lider
eller bara vill mörda

måndag 26 juli 2010

Sergio Stuparich, intervju 1978

Fantastiskt! År 1978 intervjuade jag filosofen och författaren Sergio Stuparich, flykting från Chile. Tisdagen den 20 juli i år fick jag kontakt med honom, via Facebook. Han mindes intervjun och att jag mot slutet frågat vad han önskade mest. Hans svar var att han önskade att boken skulle ges ut i Chile. Så skedde till slut, 2008!
Hans roman heter "Den som inte känner oss, känner inte Chile".
Jag ska senare lägga ut ett foto jag tog av Sergio Stuparich vid intervjutillfället.

Här kommer min 1978-intervju, som utgör efterord till den svenska utgåvan av romanen:

INTERVJU MED SERGIO STUPARICH

- I den här boken Den som inte känner oss, känner inte Chile, vill jag visa hur det kommer sig att överklass- och medelklassmänniskor kunde stöda Allenderegimen, säger Sergio Stuparich. Bakgrunden var en lång politisk utveckling i landet.
- De olika klasserna som stödde Allende gjorde det av olika skäl. Ett av vänsterns fel i Chile var att inte förstå den saken. Vissa medelklass- och överklassmänniskor som stödde Allende, gjorde det därför att de individuellt ville göra karriär i statsmaskineriet och ta över apparaten inifrån. Och de ville inte ens göra ”socialistisk karriär”, utan jobba precis som de gamla byråkraterna gjort. Arbetarna, däremot, stödde Allende av helt andra skäl.
- Det chilenska folket är mycket politiserat, säger Stuparich. Chilenarna vill förstå sitt samhälle. De har lärt mycket av perioden 1970-73 och om vad statsmakten och revolutionen innebär. Och de är mer eller mindre tvungna att att förstå vilket samhälle de lever i. Militären vill utplåna folkets medvetenhet.
- Kommer detta att lyckas?
- Naturligtvis inte, svarar Stuparich med eftertryck. Men problemen är stora. Militären har lyckats etablera ett system där man inte kan kommunicera med varandra. Här råder rädsla och social uppsplittring. Man ser inget alternativ till juntan.
- Juntan använder hungern och terrorn som sitt främsta sociala och ekonomiska vapen. Och det finns dåligt förtroende mellan grannarna. Man törs inte hävda någon ståndpunkt. Man terroriseras av rädsla för tjallare. Men detta är fascismen i ett nötskal.
- Vi kan jämföra med Italien runt 1920 och de fascistiska bokbålen. Att bränna böcker ingår i en politisk metod som till sist också leder till att människor inte vågar prata med varandra. Fascismens grundläggande strävan är att slå sönder all social kontakt.
- All arbetarorganisering?
-Ja. Och om man ser till vilka som har blivit mördade i Chile, ser man att de flesta inte alls har varit politiskt aktiva. Polisen har med flit mördat och torterat oskyldiga. Det är ett mycket effektivt sätt att sprida terrorn.
- Du är filosof från Tekniska Universitetet i Santiago de Chile. Som läget ser ut i dag, måste man kanske vara filosof? För att ha de stora perspektiven klart för sig?
- Ja. Jag försöker. Det finns för många myter bland de chilenska vänsterpartierna. Många partier i exil är rätt knepiga. De har nämligen upplevt ett nederlag. Och de letar efter lösningar på traditionella problem i Chiles vänster. För närvarande står jag fri organisatoriskt. Mina filosofiska kunskaper tillsammans med min egna erfarenheter ge mig möjlighet att se klart och förklara.
- Du säger att det finns myter i chilenska vänstern?
- Ja, de politiska partierna i Chile är nu fångade i pragmatism. Och det leder till opportunism för att de har en så teoretisk syn. Har man en marxistisk och leninistisk syn, inser man att armén är till för att stöda systemet. Armén kommer att använda våld mot systemets motståndare. Vissa partier förstod inte den principen, och det finns partier som ännu inte har förstått den.
- Armén tillåter inte någon social kontakt mellan människorna, betonar Stuparich igen. Men vissa vänstergrupper säger att enda sättet att gå emot juntan är genom organisering. I ren desperation ordnar de fotbollsklubbar. De kör huvudet i väggen.
- Men du talade nyss om den splittring som finns mellan människor, att man knappt vågar prata med varandra. Då är det väl naturligt att uppmana folk att bilda fotbollsklubbar och liknande?
- Nej, det är meningslöst! Enda sättet att kasta över ända fasciststyret är att ge folket en sådan medvetenhet som gör att det kan stå mot hunger och terror. Det är den personliga, subjektiva styrkan det handlar om.
- Om en verklig rörelse växer fram, så kommer den ur folket. Historien visar att ingen rörelse har behövt politiska organisationer. Det är farligt att delegera ansvaret för motståndet till politiska organisationer. Det är farligt därför att fascismen har kapat banden mellan folket och organisationerna.
- Man kan inte propagera för en organisering i ett politiskt parti. Partier blir viktiga först när fascismen är störtad och partierna kan anknyta till folkets egen uppvaknade, sociala medvetenhet.
- Franco är död. Mussolini är död. Men hur långt har folket i de länderna kommit för den skull? Utan en allvarlig motvilja mot diktatorernas idéer kommer folket ingen vart. Den viktigaste uppgiften för Chiles del är att ge varje människa en känsla för hennes personliga kapacitet att stå emot förtrycket. Men om man för jämnan propagerar: ”Organisera dig!”, ”gå med i en fotbollsklubb!”, ”strejka!” och så vidare, kommer man ingen vart. Det visar historien. Somliga lär sig aldrig.
- Man måste ge Chiles folk idéer om vägen till befrielse och visa på att frihet finns på andra håll. De idéerna kan hela världen ge. Det är viktigt att organisationer i länder som Sverige, England och Tyskland arbetar för att idéer utifrån kommer till Chile via exempelvis böcker och radio. De länderna åtnjuter stort anseende i Chile.
Apropå radio beklagar Stuparich att Radio Moskva har monopol på all antijuntainformation via radio till chilenarna. Och han berättar hur han satt med några kamrater i Italien och skickade politiska brev om hur exempelvis italienska socialistpartiet ser på den chilenska situationen.
- Vi hade en telefonkatalog över Santiago de Chile. Vi tog ut vart sjätte namn, och till dem skickade vi breven. Sådan saker är viktiga.
- När det gäller partierna, vill jag förtydliga mig. Jag menar inte att det är fel att gå in i ett parti. (Jag är ingen anarkist.) Jag säger bara att det inte är nödvändigt. Man måste själv uttrycka vad man känner gentemot systemet. Det kan gälla matpriser eller vad som helst. Man måste utgå från sin egen situation.
Vi pratar om Pinochet och diktaturregeringen.
- Visserligen har morden och tortyren minskat i omfattning. Men juntan sitter just nu stabilare än tidigare. Det har blivit ännu sämre ställt med demokratiska fri- och rättigheter sedan Pinochet eliminerade Leigh i flygvapnet. Leigh var nämligen motståndare till den politiska polisen, som bland annat mördade två för detta Allendeministrar, som var i landsflykt. Leigh uteslöts ur både juntan och flygvapnet. Sammanlagt har nu ungefär 20 flyggeneraler eliminerats av Pinochet. För tre år sen fanns det några politiska partier (som Kristdemokraterna och PIR) som var tillåtna, men var förbjudna att agera. Nu får de inte ens existera. Deras kader går i landsflykt eller hamnar i fängelse.
- Vad kommer att ske i Chile? Kommer det att bli sämre innan det blir bättre?
- Det vet jag inte. En sak är i alla fall klar. Snart kommer Pinochet att fällas genom en kupp. Men det kommer inte att bli som exempelvis kommunistpartiet hoppas. Det kommer inte att bli som Peru, där vänstermilitären tog makten. I Chile är nämligen alternativen förbrukade.
- Vad vill du säga mer om din bok?
- Bara att jag hoppas att den ska nå fram till Chile. Den finns utgiven på åtskilliga språk, men faktiskt ännu inte på spanska.
- Vilket var Allendes största misstag?
- Det berättar jag i boken. Jag är mycket kritisk när det gäller Allendes roll och hela rörelsens misstag.

(Jag gjorde intervjun 1978, någonstans efter den 24 juli. I intervjun nämner Sergio Stuparich att flyggeneral Leigh fått sparken, och det skedde det datumet.)


Ovanstående intervju är alltså skriven av mig Dennis.
Till boken hör också ett förord. Jag minns inte vem som skrev det, men jag tar med det här på bloggen. Om någon har invändningar, tar jag bort det. Så här lyder alltså förordet:

Sergio Stuparich, som har skrivit denna levande roman om klasskampen i Chile, föddes i Santiago de Chile 1943.
Han läste filosofi på universitetet, och arbetade sedan som lärare i tre år. 1967 reste han till Europa, där han arbetade och studerade i bland annat Jugoslavien och Sverige.
Efter återkomsten till Chile 1970 arbetade han aktivt bland slumområdenas invånare. Stuparich deltog aktivt i flera jordockupationer och stod också en tid i spetsen för ett läger som upprättats på ockuperad jord. Han arbetade aktivt i Socialistpartiet. Stuparich undervisade senare på ett privat gymnasium, som ockuperades av elever och lärare. Dessa valde Stuparich till rektor för skolan som nu kallades Che Guevara-skolan. Fram till 1972 lyckades skolan hålla stånd mot undervisningsministeriets påtryckningar och fascisternas hot. Därefter återvände Stuparich till Santiagos universitet, nu som lärare. Där blev han vald till ordförande för de vänsterorienterade filosofilärarnas front, och bedrev kurser i dialektisk materialism för arbetare. 1973 utnämndes Stuparich till professor i filosofi vid Tekniska högskolan i Santiago.
Efter kuppen 1973 lyckades Stuparich leva under jorden i en månad, innan han tvingades söka asyl på den italienska ambassaden i Santiago. Under de sju månader han vistades på ambassaden skrev han den här romanen, som sedan smugglades ut ur Chile. Först i maj 1974 fick Stuparich utresetillstånd. Men just som flygplanet skulle lyfta blev han och tre andra oppositionella utdragna ur planet för att bli förhörda. Försöket att hålla kvar Stuparich misslyckades dock, tack vare några diplomaters ingripande. Två veckor senare kunde alla fyra lämna Chile.
Stuparich kom sedan till Italien där han fick politisk asyl. Där har han varit verksam som lärare. Sedan snart ett år (alltså från sommaren/hösten 1977) befinner sig Stuparich i Sverige. Här vill han gärna stanna, eftersom delar av hans familj, bland andra hans mor och syster, bor här. I skrivande stund är det dock osäkert om Stuparich kommer att få uppehållstillstånd i Sverige.

Den som inte känner oss, känner inte Chile har tidigare kommit ut på tyska, holländska, flamländska och danska.
I boken möter vi Ramón, Maria Paz och Felipe, som var och en ger sin version av händelserna i Chile.
Om boken säger författaren själv:
”Personerna är uppdiktade i den mån de förvandlas till klassymboler, men i övrigt är de verkliga då de underkastas de objektiva betingelser som boken beskriver. De flesta namn, byar och gator svarar överhuvudtaget inte mot verkligheten - gjorde de det skulle det kunna ge anledning till polisanmälningar eller kunna tjäna som förevändning för repressalier mot de kamrater som fortfarande befinner sig i Chile, inom räckhåll för juntan.”
***
Kommentar av Dennis 2010:
Vad gäller Chile och militärdiktaturen - jämför gärna ovanstående intervju från 1978 med den intervju jag gjorde åtta år senare, med Jerry Scott, kulturattaché och förstesekreterare vid USA:s ambassad i Stockholm:
KLICKA HÄR!

tisdag 20 juli 2010

Han gjorde allting helt rätt

(Skrivet tisdag 20 juli 2010.)

Han gjorde allting helt rätt. Tror deras stil kallas grunge eller street. Han var väl cirka 20 och kysste flickan som klev av bussen. Han hade sommarkläder med nån liten lustig tyghatt och axelremsväska och shorts som nådde nedanför knäna.

Hon – var hon vacker? Ja, kanske, i vilket fall var hon ung frisk och sund. Och läcker. Hon hade dreadlocks inflätade, små tunna shorts, hade knäskydd och verkade vältränad och hade ett mörkt spexande skratt. Verkade gilla att clowna.

De gick hand i hand och han kysste henne då och då.
Ja, han gjorde som sagt allting rätt.


I andra ringhörnan, förlåt i andra kvarteret, ser vi tönten. Inte fan gick han och kysste vacker flicka.
Nej, han satt och lallade med sin lilla mamma. Snälla mamma, kan du lova mig nu att du ska inte begå självmord?
Snälla mamma du är världens finaste, men du vet det blir så hemskt om du gör om det där hemska du försökte för tänk hur ska alla mina småsyskon klara sig då?
Snälla mamma, kan du lova riktigt riktigt säkert nu att du kommer inte att begå självmord?

Och lilla mamma snyftar tappert och säger att det är ingen fara nu jag är stark och det var bara en tillfällig knäpp jag fick så nu kan du verkligen verkligen lita på att inte ska jag göra nåt så dumt som att gå över kanten om man säger bara för att min man, ja jag vet att ni aldrig har dragit jämt så bra, bara för att han har träffat en slyna nu och bara lämnat mig så här.

Och tönten lallar och lallar att vi ska hjälpas åt och jag ska ta hand om dig och lova lova lova nu att inte begå självmord igen. Och tönten kommer att låta livet bara passera förbi när han försöker hålla den där under armarna.

Mitt budskap till tönten är: Lägg ner! Flytta hemifrån! Bo på soffan hos en kompis, bo under en gran, vad som helst men DRA NU!

FATTA att om du stannar och ska ta det här malandet måste du banka i dig 70 tankvagnar sprit och 70 ton droger, du måste ha pålkran för att banka in hela skiten i hjärnan, och det bara håller inte.

Tänk dig själv, TÄNK TILL! 70 tankvagnar och 70 ton. Det finns inte en teknisk chans att du överlever, finns inte en kemisk chans, finns inte en sexuell chans, finns inte en moralisk, biologisk eller metafysiskt chans.
Du är redan DÖD om du inte kliver av nu.
Använd huvudet och LÄGG NER.
LÄGG NER.

Alltså fatta, hon kommer med 99 procents sannolikhet inte att begå självmord. Om hon ändå gör det, är det hennes beslut.

LÄGG NER
LÄGG NER
LÄGG NER

måndag 19 juli 2010

Kinky i en blink

(Skrivet 14-18 juli 2010.)

Hink och spade
hunk får spader
spinkig i Hades

Vink i Kaliningrad
kinky i en blink
linka i kalling

lördag 17 juli 2010

Gardera med ett kryss

(Skrivet torsdag den 15 juli 2010 klockan 00.59.)

Ge mig en grundbult
och gardera med ett kryss
ge mig en grundbult
för att tipsmästarn var här nyss

han rökte stor cigarr
och han hette Putte Kock
var med i landslaget
långt före jitterbugg och rock

tisdag 13 juli 2010

Sov Du Lilla Kruskakli

(Räddat från hemsida på skrotade Geocities. Skriven på 1980-talet, förutom sista versen som skrevs på 1990-talet.)

sov du lilla kruskakli
varför mår du illa?
sömnen går dig helt förbi
du kan ej stå stilla
men hej du lille folkparkssnut
ta din Fib-Lektyr och njut
jorden ska bli sund så sund
snart i denna stund

stackars lilla julgransfot
ingen hör din plåga
vassa barr tar du emot
ska de aldrig våga?
men hej du gamle jaktpilot
ständigt under yttre hot
jorden ska bli rund så rund
när du går på grund

kära lilla småviltstjuv
låt din gryta ruva
sälj din egen sylt till Bjuv
nere i en gruva
men hej du lille folkpartist
varför är ditt liv så trist?
jorden ska bli tunn så tunn
spottad ur din mun

- BESK EPILOG -

sov du lilla florgasmask
frosten står i rutan
än så är du ung och rask
gikten är du utan
men hej du lilla Pepsi-svep
har du hört de säljer rep?
jorden är en pappershund
såld på Gröna Lund

Blåa Änglar

(Räddat från hemsida på skrotade Geocities.)

vi sjunger Lili Marleen, en gammal välkänd schlager
vi sjunger Lili Marleen, i en grå och annorlunda dager
den sången Lili Marleen sjöngs på bägge sidor fronten
vi glömmer bort våra döda och sjunger den sången igen
igen
...

utanför kasernen är allt så tomt och trist
där finns bara en lanterna som när jag såg henne sist
Marlene är försvunnen, kommer aldrig mer igen
alltihop är faktiskt mycket, mycket länge sen

så jag vandrar genom dimman och jag vandrar utan mål
där jag drivs utav Kung Kol, Kung Stål och av Kung Alkohol
autostradan är så mäktig och belagd med is
och då tänker jag på pansar och på paradis

lilla älskade Marlene med din magiska resår
finns det någon som förklarar, finns det någon som förstår?
ska jag längta in i döden att få vila i din famn,
ska jag sända några blommor under antaget namn?

där jag trampar i paraden, där jag står vid din estrad
när jag går i skyttegraven och när hjälmen faller av
tänk, när bomberna bedarrat och envar gått hem till sig
då ska blåa änglar sjunga om Marleen för mig

Diktläsning 2000, regi Claes Fredelius

(Räddat från min hemsida på skrotade Geocities.)

Snuttefilt för fansen!

Dennis ska läsa några sångtexter/dikter på en poesitillställning lördagen den 26 februari 2000 klockan 18 på Liljeholmsbadet i Stockholm. Några övriga medverkande sjunger och spelar, bland dem den kände musikern Amandu Jahr. "Gudfader" för alltihop är författaren och folkbildaren med mera Claes Fredelius, som har utställning. Vanlig badentré 50 kronor gäller. Likaså tillämpligt badkort för dem som har dylikt.

Välj rätt!

Om du, unge man, har att välja mellan att kyssa den där vackra flickan och att övertala lilla mamma att låta bli att begå självmord, då ska du alltid alltid välja att kyssa den där vackra flickan.
Lilla mamma kommer med allra största säkerhet ändå inte att begå självmord. Hon vill bara ha din uppmärksamhet.
Och om hon trots allt skulle begå självmord är det inget du rår över.
Du föddes inte till den här världen för att hindra lilla mamma från att begå självmord.
Let´s face it:
Du föddes till den här världen för att kyssa den där vackra flickan!
*

Me And Britt Ekland

I worked in the big city library in Stockholm, summer of 1981. She was so pretty, I didn´t realize it was her. Our eyes met. I knew she and I had a very unique relation.
I checked the book she so delicately put down - no, caressed down! - on that desk, she looking so shy and wishing för my contact. I went nuts.
That was Anïs Nins erotic short stories, the title was "Delta of Venus"!!!

*

onsdag 7 juli 2010

Låt mig leva loppan

(Skrivet kl. 10.30 onsdag 7 juli 2010.)

Bort med SPAM ur inflödskorgen!
Jag vill blott ha rena tankar.
Friskt och glatt och inget snuskigt
inga lockpriser runt hörnet
I den bästa utav världar
bankar lyckan blott på dörren
lycksökarn får dra sin färde
väderbiten, säck på skuldran

Ge mig gärna högsta vinsten
bara inget finstilt papper
"måste hämtas på Bermudas",
"ge oss vänligen din info"
Nej, till mig får tomten komma
hej stig på och stora famnen
gärna Hollywoodinspelning
gärna första pris i SM
diktarvänner hyllar rörda
helst duett med hon Carola
mön som ständigt jämnt förhånas

gåvorna får gärna strömma
om jag slipper stå för notan
lev och låt mig leva loppan!

Spelningar 1999 och 2000, Not Dead Jet och Venus

(Räddat från min hemsida på skrotade Geocities.)

Rapport från spelningen den 13 augusti 1999

på Tantogården, Stockholm

Arrangemanget "Underground will take over Tantogården" pågick från klockan 16 fram till midnatt. Solen Skiner var uppe i sin gamla 70-talsform, med det fantastiska gunget och samspelet. Samla Mammas Manna missade jag tyvärr. Men bland andra vår trummis rapporterar att de var "grymt bra". Enligt tidningsreferat "tvingades" Samla av publiken att ge extranummer, och det blev spontan ringdans på planen. Mitt band, Not Dead Jet, fick äran att inleda alltihop. Vi körde fyra låtar: Cheap Chip Ciao, Blåa Änglar, Syster Cinderella och Sprithäxan. Sistnämnda låt planerar vi att spela in på skiva på Mors Dag nästa år.

Publikresponsen - somliga hävdar att 200 personer kan ha hunnit dit, vilket nog är en överskattning - var synnerligen välvillig. Många band och artister gjorde fina framträdanden. Det var ett väldigt välorganiserat och positivt arrangemang. Till sist tvingades arrangörerna att sätta upp skylten "Utsålt" vid grindarna. Enligt uppgift kom det 1700 personer, vilket innebar en mycket bra start på jobbet med Gärdetfesten nästa år, då det är 30 år sen första Gärdesfesten.

För att se 13 augustispelningen, KLICKA HÄR!


Spelning onsdag den 24 november 1999 på Tre Backar, Tegnérgatan, Stockholm

Not Dead Jet med Dennis spelade 24 november på Tre Backar. Förband: Venus. Rock´n´roll och progg och psykedeliskt blev det.

Tjejerna i Venus var kanon, med covers på Jimi Hendrix och Led Zeppelin och egna låtar. Enda bristen var att deras set var rätt kort, gissningsvis en halvtimme. Vi i Not Dead Jet spelade i över en timme. Det var kul, men let´s face it, vi spelade några låtar för mycket. Publiken var fantastisk, och responderade hela tiden med glada kommentarer.

Venus ska spela in platta, ryktas det, medan vårt band Not Dead Jet, tills vidare av olika anledningar ligger på is.

*BREAKING NEWS!*

Venus har uppträtt igen på Tre Backar, onsdag den 16 februari 2000. De delade kvällen med gruppen Rififi. Mellan de två grupperna finns en klar släktskap: Liten Falkeholm spelar trummor i Venus. Hennes dotter spelar bas i Rififi.

Den 29 februari är det dags igen, denna gång på Café 44 på Söder. Med start klockan 20 spelar Liquid State, Rififi och Venus, i nu nämnd ordning.

*BREAKING NEWS!*

tisdag 6 juli 2010

En Juni (skriven med Kjell Granfors)

(Påbörjad 18 juni 2010 kl. 00.12.)

Tistlarna flyger för vinden...
men jag har sett helvetet på närmare håll...
En groda som slank ur hennes gap,
får mitt bedövade öra att vila...
Muntert du tittar så hemligt... upp ur din skrämmande
lugg,
grodan du älskat står i bikt, beredd att fånga,
dej i flykt.

Hon med de välsignade grodorna, hon detta monster, många gånger tycks det mig som att hon och Karja stod som i duell mot varandra, fast jag är inte helt säker på hur mycket de kände till om varandra.
Ja, många gånger syns det mig som att grodkvinnan och Karja Karjalainen står rygg mot rygg med varsin pistol i handen, och någon räknar och de ska gå antalet steg åt varsitt håll och sedan ska de skjuta på varandra.
Det tycks mig nu som att i många många år har de stått där, rygg mot rygg, redo att gå den där vandringen och sedan snurra runt och skjuta.

Grodkvinnan sköt sin Karja, men utan att tänka, allt för att sänka, den pistolen var laddad med luft. Hålet som var tänkt, gav endast en sömnig gäspning, och grodorna kväker i kör, hur skall detta sluta...hur skall juninatten fördrivas utan de daggvåta liken? ... En syrsa spelar sin trogna entoniga fras...

Karja Karja Karjalainen, tungt gick dina spår. Tistlarna fanns där även förr om åren. Nu är de annorlunda.
Juni kan många gånger kännas mig alltför svår.
När du tog av dig bodbiträdesförklädet och låste butiksdörren och såg mig rakt i ögonen och sa att du var ledig resten av dan, fick jag en chock.

En chock av karja midsommarängar, jag snavade på nåt vasst..otroligt vasst
en hastig flämtning...en tagg långt in i lungan, punkterade den uppblåsta oron,
Nu sitter jag lugnt, allt fick en vändning, fast åt ett helt annat håll.
den lediga dan skulle börja ett liv, med glädje av den
bortsparkade skon.

Ack denna ljuva sommarnatt, fåfäng, och stark, en andningspaus du ger mej. Fri från allt, ett skimmer mot himmelen som ingen byggt upp, som ingen kan bedra mej med, som ingen kan ljuga...det är på riktigt,föralltid...förevigt... denna ljuva sommarnatt.

Ja, låt oss minnas glada stunder, Karja skrattade i mossan, vi tog fritt i många dagar, fast det muttrades på bygden. Karjas kyssar tog mig fången, det blev hyss och lek på tunet, kossan surnade i hagen, ingen kom som förr med pallen, drängen nödgades att mjölka, Karjalainen väl värd bannor, ingen vågade oss klandra, kärleken var liksom helig.
Kanske tänkte gamla folket låt den ungdomen få rasa, tids nog lyfts den trolldomsmanteln bort som båda två förhäxat.

Det var tänkt av gammelfolket
jag och granngårdsflickan skulle
slå ihop de ynka gärden
dela bo och dela bolster
dika ut och bygga lador
nu när freden var i sikte
skulle starka armar lönas
tids nog, tänkte så de gamle
skulle grodtös te sig vacker
hon som bråddes på han fogden,
bråddes jämväl på han prästen
fattigjäntan Karja skulle
inte kunna hålla måttet
fastän flink och rask i steget
rak i rygg och glad till sinnet

Tumla den som tumla kan, av galenskap jag blivit rund. Rund för min sjuka längtan att få skratta..men det kommer aldrig hemmanet förlåta.
Av billigt vin jag drack mej full, bara för att förhindra, änkan tumla mej omkull

Sju män i aftonvandring, kistan den ska genom skogen. Åkrar, marker, skogar, träskmark. Hettan känns ännu i mossan. Myggor surrar, grodor kväker, ingen talar, alla tänker. Alla tänker, var sin riktning, hur ska hemmanet betalas, hur ska änkan klara gården, hur var likets arv nu ordnat?

Allerdings in Benidorm

(Påbörjat den 5 juli 2010 kl. 22.26. Färdigskrivet den 6 juli klockan 11.33.)

Wir sollen es erst radieren, dann rekapitulieren. Weiter inhalieren, marschieren und masturbieren.
Weitergeben, späternehmen und davon Ausgabe und Ausnahme.
Selbstverständlich Selbstdarstellung und nochmals Massnahme.

Und sonst: Immer immer retardieren!
Natürlich natürlich wiederholen.
Allerdings in Benidorm.
*

måndag 21 juni 2010

En slugger dansar sällan ensam

(Skriven 2010-06-21, kl. 19.18-21.05)
Stort tack för titeln, som jag fick av poet Johan Nordgren!


en slugger dansar sällan ensam
var första lärdomen hos KGB
vi satt i ouppvärmda salar
vår främste medupplyste började att be

han sade oss att vägen fram till seger
är kantad av besvikelser - och svek!
att imperialismens bästa hjärnor
kan få en tavaritj att krokna och bli blek

om ni ska vinna över fienden, så sa han
så måste ni förstå hans tänkesätt
ni måste vandra in i djurets boning
och se vad han kan finna sunt och rätt

med fickan full av västerländsk valuta
jag for till New York som en attaché
med näsan tryckt mot planets ruta
jag såg den frihetens gudinna le

alltnog, jag lärde mig av landets seder
jag lärde hångel, sport och teveskval
och egendomligt nog så blev det
som att en annan bodde inuti mitt skal

en dag fick jag en kallelse ur spegeln
min motpart ville bjuda upp till dans
och innan jag vet ordet av så står jag
på andra planhalvan och har min stora chans

de dagar, soliga i Florida, som följde
var värda all den smälek som kom sen
ty kvinnorna som CIA försåg mig
var liksom sända ifrån himmelen

nu vet jag dock, en slugger dansar sällan ensam
det paraply som stack mig i går kväll
fick spetsen doppad i en sällsam syra
jag slipper ligga i förrädarns cell

nej, sluggern som var min förfarne mentor
var faktiskt med mig hela vägen lång
att låta mig få dansa helt och hållet ensam
var aldrig någonsin hans tankegång