En flicka står i bråte i Homs, Syrien
(Reuters, Yazen Homsy)
De rakar barnets huvud varje sommar,
men hennes hår växer snabbt ut igen
i mörkbruna stripor
Hon har sin fars sorgsenhet i ögonen,
som om han tittar fram och säger:
"Livet är ett helvete, min lilla ängel. Gå nu och lek i det."
Hon lär sig att gå genom ruinhögar
Konsten att balansera och bedöma
Lita på att förstörda saker ska bära henne
När världen är grå aska, sten
Och bråte, märks ljusa saker tydligt
En gul leksaksbil så gott som ny
Lila var alltid hennes favoritfärg
Så vi klädde henne som en ny blomma
Och gav henne ordentliga skor.
Ta på dig den här klockan, mitt barn
Den ska få de här dagarna att gå fortare
Låt den hålla dig vid handleden
När jag inte kan.
De rakar barnets huvud varje sommar,
men hennes hår växer snabbt ut igen
i mörkbruna stripor
Hon har sin fars sorgsenhet i ögonen,
som om han tittar fram och säger:
"Livet är ett helvete, min lilla ängel. Gå nu och lek i det."
Hon lär sig att gå genom ruinhögar
Konsten att balansera och bedöma
Lita på att förstörda saker ska bära henne
När världen är grå aska, sten
Och bråte, märks ljusa saker tydligt
En gul leksaksbil så gott som ny
Lila var alltid hennes favoritfärg
Så vi klädde henne som en ny blomma
Och gav henne ordentliga skor.
Ta på dig den här klockan, mitt barn
Den ska få de här dagarna att gå fortare
Låt den hålla dig vid handleden
När jag inte kan.
*
“A Girl Stands In Debris In Homs” ©Arminé
Iknadossian 2017. Översättning: Dennis Renfors
Arminé Iknadossian bor i Pasadena,
Kalifornieen. Bland mycket annat undervisar hon i litteratur och är en av
föreståndarna för bokhandeln och poesiscenen Beyond Baroque i Los Angeles.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar