Rosalie Cliffhanger, Ep. 2

(Skrivet med Jan S.)

*

- Jag ska minsann visa dig vem som kommer att rotera ut genom fönstret, vrålade den nu spritt nakne Eskil, och slet upp den rikt utsirade dörren mot hotellrummets balustrad.
Ett dånande av en värld i storm, nej orkan, ackompanjerade hans vredgade tonfall.

I samma ögonblick öppnades hotelldörren av den lättklädda pinglan jag beställt, hon i åtsittande trikåer och med kaninöron. "Kattis", en avläggare av superorkanen Katrine svepte i samma stund in genom dörren och slungade henne i famnen på Eskil, varvid de två tätt sammanslingrade snurrade ut över balustraden och bort mot hamnens skummare kvarter.

- Ja, i stort är det här handlingsförloppet, så som vi kunnat se på övervakningskameran. Varför den lade av i det mest kritiska ögonblicket vill jag inte spekulera om. Och varför Rikskrim inte vill, kan eller törs ge oss en adekvat bild av skeendet är så underligt, att jag häpnar. Kort sagt, jag begär avsked om inte jag i detta nu beviljas extraordinära befogenheter. Jag begär ett mandat som inte grundlagen tillåter, jag vet, men jag ser ingen annan råd. Frågan står: vinna eller försvinna...

Statsministern skruvade på sig, påtagligt försvagad. Vem hade trott att Jordbruksverkets generaldirektör var en inkarnerad Bonaparte? Ingen!

 

Storfräsarna med sina åtgärdspaket, långtidsplaneringar, korta och långa terminer och bordellhärvor, tror att de kan detaljreglera. Men jag, från min lägre utsiktspunkt, visste bättre. Det är inte storfräsarna som räddar mig när det krisar, nej det är MAKTERNA!
Det hade jag sett nyss, med mini-orkanen Kattis.
Rosalie stod fortfarande kvar i sina högklackade skor i badrummet. Jag släntrade nonchalant fram mot henne och lät oblygt min blick vandra över hennes kropp. Den mäktiga barmen hävdes upprört.

*