Rosalie Cliffhanger, Ep. 1

(Skriven med Jan S. och Eija Salminen.)
*
- Men var har du ditt case?, undrade Rosalie när hon öppnade hotellrumsdörren och släppte in mig.
Hon lade just sista handen vid en Powerpointpresentation.
- Jag är inte säker på att jag har något case, svarade jag och stängde dörren.

- Inte det?, frågade hon med en för mig oväntad kyla i rösten. Du missade min presentation, fortsatte hon efter en kort, alldeles för kort paus. Vi är övertygade, nej, vi vet vad du har för case 

... fortsatte Eskil, som jag först nu blev pinsamt varse. 

Jag hade redan börjat dra av mig slipsen, men hejdade mig mitt i rörelsen. 

Jag råkade få en skymt av mig själv i spegeln genom den öppna dörren till badrummet. 

Mitt orakade ansikte kontrasterade mot de perfekta deodorerade karriärmänniskorna mitt framför mig. 

-Du, din, dig, din, du, din, din dig du känner jag, vrålade Eskil plötsligt med en styrka som om uttrycket "nordmännens raseri" vigts för att beskriva just Eskil, just nu. 

Mmmig? stammade jag fram. 

- Ja min vän, dig fyllde Rosalie i, sådana som du går det tretton på dussinet av! Vi har läst dig som en öppen bok, idiot, sa hon som om vi nu var färdiga med varandra. Vilket givetvis inte var fallet. 

I en ingivelse ändrade jag attityd... 

Jag log mot Rosalie: 
- Jag kände först inte igen dig med kläderna på! 

Eskil stod handfallen. Det här fanns inte i hans manual. 

- Jaså, inte det? Jaså, inte det? Nå väl, om du känner dig bekvämare utan kläder, Rosalie, så ta av dig dom då, fick han i alla fall ur sig. Jag kan göra dig sällskap, sa han, fortfarande vred och röd, medan han slet upp skjortan utan att först lossa på slipsen. 

Rosalie stirrade på Eskil, och tog sedan några snabba steg mot badrumsdörren. 

Jag smålog och tänkte: "Killen håller på att få spel, undrar om jag kan få honom att rotera ut genom fönstret." 

Ibland är steget mellan tänkt och sagt kort för mig. Därför sa jag högt "killen håller på att få spel, undrar om jag kan få honom att rotera ut genom fönstret." Reaktionen dröjde, men den kom. Obönhörlig och monumental... 
*