Ingen Dödsdikt Men Jävligt Nära (Not a Death Poem But Fucking Close)

(Dikt, skriven 18 januari 2016 av David McIntire i Los Angeles. Svensk tolkning: Dennis Renfors.) 
*
det finns dagar i det här livet som ingen, inte din mamma, inte din lärare, ingen alls kan förbereda dig inför. de är dagar utan några svar, dagar som skriker osammanhängande över himlen, dagar som faller druckna ner utan anledning. ingen kan yttra sig utan att det är antingen banalt eller helt enkelt korkat. gudarna ignorerar dig grinigare än någonsin och till och med hundarna ifrågasätter din lojalitet. det finns inget annat man kan göra, förutom en enkel sak; andas. bara fortsätt för fan att andas. Om du gråter osammanhängande, så andas du. Om sanningen ger dig kväljningar, så andas du. Om du springer i cirklar, så andas du. det är ok ... det finns dagar när det enda du klarar av är att andas. Om du ligger i sängen i 36 timmar och stirrar i taket, så andas du. Om du är rasande över konsekvenser som inte kunde förutses, så andas du. det är ok ... men fortsätt för fan att andas. när det enda du klarar av är att dra andan, så fortsätt med det. bara fortsätt. Fortsätt andas. fokusera på andningen. håll dig till andningen. hitta rytmen i andningen. resten av skiten kommer att sjunka och stiga och den dagen kommer när du klarar mer. tills dess, mina kära, fortsätt andas. det är ert enda jobb sådana här dagar. er enda syssla. er enda uppgift. andas. det finns dagar som man inte kan förbereda sig inför, som man inte kan skydda sig emot. under sådana dagar ... andas, kära vänner, bara andas.

"Not a Death Poem But Fucking Close", © David McIntire 1/18/16 
(David McIntires diktbok "Punk Rock Breakfast" gavs ut 2015 på Baxter Daniels Ink Press/International Word Bank i Los Angeles. För info, klicka HÄR!)
*

Udda (Odd)

(Dikten ”Odd” är skriven av Los Angelespoeten med pseudonym bcperakos 13 januari 2016. Svensk tolkning: Dennis Renfors.)
*
den lilla vattendroppen föll från himlen
och den landade i ansiktet på en kvinna som väntade i gathörnet,
hon trodde att hon grät,
hennes ansikte rodnade för att hon var ledsen
men trodde att den lilla droppen var en tår,
tänkte att hon kanske var så ledsen att hennes kropp
skapade en tår utan att hon visste om det,
hon torkade bort vad hon trodde var en tår,
när ett litet barn helt spontant sprang fram till henne
och kramade hennes ben,
i den stunden grät hon verkligen,
modern drog undan den lilla,
ursäktade sig med ett ”hon är lite udda den här ungen”,
”hon bara kramar hur som helst, förlåt”.
Kvinnan böjde sig ner och kramade den lilla flickan
den lilla flickan kramade tillbaka och sprang sin väg,
med modern i släptåg.
Ännu en liten droppe föll ned på huvudet på kvinnan
som var tvungen att fortsätta gå,
och som nu släppte loss gråten,
den här gången var hon inte ledsen, hon var bara udda…
alla tårar som fanns i henne kom ut,
det var udda men ingen såg det,
och det hade ändå inte spelat någon roll
för när du är udda
gäller reglerna inte dig
*
(Copyright "Odd" 2016 bcperakos and "Droppen Och Barnet" 2016 Dennis Renfors. Published by kind permission bcperakos.)