Instruktionerna om vapenfett

(Skrivet cirka januari 2008 till den 26 oktober 2010.)

en - två - tre - fyr

psykbryt - ett jävla oflyt
psykbryt - ett jävla oflyt
psykbryt - ett jävla oflyt
psykbryt
*
Jag kunde aldrig nånsin se mig mätt
på instruktionerna om vapenfett
på alla lagarna om fel och rätt
och hur man viker hop och staplar tvätt

förstod väl aldrig nånsin meningen med Zombie Walk
"De där, de verkar prata något annat språk
nåt främmande, i stil med...tomahawk
när hjärnan kokar så att det blir bråk"

men första gången som jag gick i trans
förstod jag: Jag ska aldrig gå nå annanstans
arméerna som rubbar maktbalans
marscherar taktfast bortom vett och sans

ge hit en släng av plåt och arsenik
vi är så ljuvliga och vackra lik
om du kan koka soppa på en spik
kan du slå rot i likens republik!

men slingerbult och galenpanna - hej!
förmår du nånsin säga nej till mig?
vi lämnar vardagslivets grå ståhej
och satsar stenhårt på en dödsskön grej
*
EPILOG:

Now ARE YOU READY for eternity?
The Zombie Army calling you and me
Afghanistan, Iraq and Waikiki
You´ll never find a better company!
*

Outdoor Jinx

(Written Sunday, August 29 till Tuesday, August 31.)

Mister Rudibanken, don´t you bring your love to town
because those strip joint ladies will only let you down
You will be moanin´ the blues
and you´ll be draggin´ your feet to the ground
that Be-Bop Lalena is bound to blow your mind
she will give you the shivers and she takes anything she can find
and when you are with her, you want to leave this world behind

Mister Rudibanken, don´t you grow that bigger smile
I´ve been watchin´ all your moves and I hate your lackluster style
Even a Kindergarten child
can see you´re evil and deceitful and futile
Mister Rudibanken, don´t you let your phony face grow long
everyone you know is gathered, and we´ll sing your Alma Mater song
and when the party well is over, you can take the plane to old Hong Kong

Now,
I don´t know what Grandpa thinks
Only know I had to pay a dozen drinks
Might as well be starting looking just like a sphinx
Baby, you´re my outdoor jinx
*

Powder On My Feet

(Written Wednesday, August 25)

I´ve got that powder
on my feet
and you know I am
so doggone sweet
I was told I was
the son
of the man they called
"The Only One"

Give or take a day or two
and when the sun is
shining through
I´ll be walkin´ on
them golden streets
Where the street cars
and the river meet
*

One of these days

(Written in the evening, August 23, 2010.)

One of these days I´m gonna attach those new strings to my guitar, and then I´ll go go go like hell.
One of these days I´m gonna put down my fooot, and they will be flabbergasted!
One of these days I´m gonna give them a piece of my mind, and they´re gonna go: Hello, I love you!
One of these days I´m gonna tell them screw you, and they´re gonna say: Screw you, too!
*

Once I Was Mortal

(Skriven tis-fre 17-20 augusti 2010.)

Flytande värmestånkan
står på lut
Hello, baberiba, are you
returned tonight?
Describe, please, the nature
of kiss and fuzz and fight
när gjutjärnsreglaget
står stadigt
som ett spjut

Saftflaskebranschen
är känd att vara hård
Hello, baberiba, why did you
leave your home?
Don´t you go for safari
to Bristol, Maine or Rome
Du passar bäst vakta hönsen
på mammas trygga gård

Refr:

Addition one: You are low
Addition two: You are slow
Addition three: Blue rainbow
Addition four: You will know
Addition five: Now your legs
will shiver and glimmer and glow

rock, rock and roll
believe me rock rock and roll
they tell you rock rock and roll
you are so holy, you are
so gold
believe me, once
I was mortal
but now I´m
only soul

Vers:

bortaplansfadäs är ett
bättre kneg än död
Hello, baberiba, I´m glad
you´re doin´ fine
Just sign, please, below
where you see the dotted line
Baskervilles hund har
växt upp i överflöd

Sacré-Cœur spökar alltid
när jag har gått till sängs
Hello, baberiba, I love
your honest eyes
The freight train believers
were taken by surprise
Jag måste undvika stråken
där turisterna buffas och trängs

Refr:

Addition one: You are low
Addition two: You are slow
Addition three: Blue rainbow
Addition four: You will know
Addition five: Now your legs
will shiver and glimmer and glow

rock, rock and roll
believe me rock rock and roll
they tell you rock rock and roll
you are so holy, you are
so gold
believe me, once
I was mortal
but now I´m
only soul

Vers:

Vitkålsbassängen står fri
från snår och sly
Hello Baberiba, stop beating
´round the bush
you can easily start
if you just pull and push
Alla höstens glada färger
ger dig frisk och rosig hy

Kaffepetter-resan var
succé från första stund
Hello, baberiba, I´ll walk
that extra mile
Mister Rudibanken
has got that evil smile
Nästa utflykt blir september
Vi ska åka då till Öregrund

Refr:

Addition one: You are low
Addition two: You are slow
Addition three: Blue rainbow
Addition four: You will know
Addition five: Now your legs
will shiver and glimmer and glow

rock, rock and roll
believe me rock rock and roll
they tell you rock rock and roll
you are so holy, you are
so gold
believe me, once
I was mortal
but now I´m
only soul

(Hör enkel demo: KLICKA HÄR!)

The Cassandra Parade

(Påbörjad klockan 07.25, söndag den 15 augusti 2010.)

Jag missade Cassandras konfirmation
och jag missade hennes födelse
Jag missade även hennes studentexamen

Nu är emellertid Cassandra stor och klarar sig själv
Jag, däremot, är gammal och svag
Tror ni att jag kan få komma och bo hos Cassandra?
Jag dribblade med Cassandra
och låtsades jag försökt begå självmord
Jag dribblade med Cassandra så hon blev sjuk i huvet

Nu är emellertid Cassandra mentalt frisk
Men det är inte jag
Tror ni att Cassandra har lust att komma hem till mig och städa och laga lite mat?
***
They said: "Who is Cassandra? Cassandra, who is she?
Will you provide an answer? Will you provide the key?"
They looked so flabbergasted when I answered: "Can´t you see?
That long forsaken girl they call Cassandra - she is me!"

"Now, if you are Cassandra, tell us, who are you, old chum?"
I raised the glass: "Dear gentlemen, quite simply - I´m my mum!"

*

USA-attaché om Chilekuppen: Gick bortom vår kontroll

Onsdagen den 27 augusti 1986 Gotlands Tidningar

USA:s kulturattaché på besök i Visby:

Historien ska visa att Reagan-epoken
kanske var 1900-talets viktigaste tid


- Ronald Reagan är mycket missuppfattad, säger Jerry Scott, som är kulturattaché och förstesekreterare på USA:s ambassad. Han har kommit till Visby på Gotlandsmoderaternas inbjudan och höll på måndagen att föredrag i Fornsalen om hur amerikansk film påverkar vår syn på USA.

Jerry Scott, fotograferad 1986 av Bengan Zettergren.

På besöket i Visby vill han gärna träffa mediarepresentanter, och på den här presskonferensen tisdag förmiddag är ämnet fritt. I hörnet sitter vackra unga hustru Patricia med parets Sverigefödde lille son i famnen.
Jerry Scott är 48 år och är stimulerande att prata med. Han är varm Reagan-anhängare.
- Jag trodde att Truman var den största presidenten hittills i USA:s historia, säger han. Men historien ska visa att Reagan-epoken var den kanske viktigaste under 1900-talet. Reagan stå för de amerikanska värdena.

LATINAMERIKA

Jerry Scott räknar upp ett tiotal latinamerikanska länder, bland andra Uruguay och Argentina. (I många år har han för övrigt arbetat som diplomat i olika latinamerikanska länder.)
- Sedan Reagan kom till makten har de här länderna blivit demokratier eller gått i demokratisk riktning, säger han. Det är konsekvenser av Reagans strävanden. Och det kommer historien att ge Reagan ”credits” (erkännande) för.
Jerry Scott menar att vad som frustrerar Reagan när det gäller Nicaragua, är att där går demokratiseringen inte framåt.
- Nu får contras inget stöd från USA sedan två och ett halvt år, säger han. Vi har inte ens rådgivare där. Men förekomsten av contras är en påtryckning för att sandinistregimen ska återinföra pressfrihet och andra demokratiska rättigheter.

PINOCHET-REGIMEN

Chile kommer på tal.
- USA hade aldrig tanken att Pinochet skulle sitta kvar så länge, säger han. Vi hade förhoppningen att militären skulle avgå snart efter kuppen 1973, så att det kunde bli fria val igen. Men utvecklingen gick bortom vår kontroll.
- Vi har bojkottat mycket från Chile, fortsätter han. Vi stöder inte regimens ansökningar om lån i Internationella Valutaunionen. Nu stöder vi inte på något sätt Pinochet. Vi köper bara lite vin och frukt därifrån.
- Vad kan vi göra för att tvinga Pinochet-regimen till att införa demokrati?, frågar han. Skicka marinsoldater?

VAR MARINSOLDAT

En gång i tiden var Jerry Scott själv marinsoldat, mellan åren 1955 och 1959.
- Det var ett äventyr, säger han. Jag var avundsjuk på en kusin som varit marinsoldat i andra världskriget. För resten var jag misslyckad ekonomistudent. Jag behövde mogna.
I 60-talet början gick Jerry Scott med i Civil Rights-rörelsen.
- Jag hörde Bob Dylans ”Blowin´ In the Wind”. Den sången ändrade mig och hela min generation. Vi är skyldiga Bob Dylan massor. Han gjorde oss uppmärksamma på vad som pågick och behövde göras i Amerika.
En annan som imponerade på Jerry Scott var president John F Kennedy.
- I sitt invigningstal sa Kennedy: "Fråga inte vad ditt land kan göra för dig. Fråga dig vad du kan göra för ditt land.” De orden sände tusentals människor till Fredskåren och Civil Rights-rörelsen.

VIETNAM-FRÅGOR

Jerry Scott studerade matematik och filmvetenskap. År 1966 sökte han jobb på amerikanska UD och blev utfrågad. ”Säg något grundläggande om Vietnam, exempelvis folkmängd”, löd en fråga.
- Jag chansade på 50 miljoner i Syd- och lika många i Nordvietnam, minns han. Det var på tok för mycket. Jag undrade varför de frågade så mycket om Vietnam.
- Jag arbetade på USA:s kulturcentrum i Rosario norr om Buenos Aires 1968. Där skulle jag förklara USA:s Vietnampolitik för studenterna, men det klarade jag ju inte av. Jag kunde bara hålla klaffen, och i stället prata om film eller något sånt.
I Argentina läste han i tidningarna om blodiga sammandrabbningar mellan polis och demonstranter vid demokraternas konvent i Chicago.
- Jag tänkte: ”Herregud, det är ju inte samma land som jag lämnade för ett halvår sen”.

DÖDA VÄNNER

Åren 1967-71 jobbade Jerry Scott med argentinska studenter i frivilliga projekt.
- Vi byggde sjukhus, och skolor åt indianer och vaccinerade hundar, berättar han. Studenterna var idealister, och ville göra allt för sitt land. Men senare invaderades Argentina av gerillagrupper utbildade på Kuba. Mina vänner från 1968 gick med i Montenerosgerillan. Nu är nästan alla döda.
Som minne från den tiden har Jerry Scott en Super-8-film med kamraterna på skolbygge.
- Min vän, som var ledaren, och hans fru och barn är mördade. Tänk att vara idealist och sedan dö som en hund. De lurades att stödja kommunismen.
- Ni anar inte hur ordet "kommunism" påverkar latinamerikanska militärer känslomässigt. Jag har sett i deras ögon vad som sker inom dem.
Men i lugna Sverige stortrivs Jerry Scott och hustru Patricia.
- Det är rena paradiset efter alla dessa brutala militärdiktaturer, säger han. Bolivia var så hemskt, att det skulle ni inte tro.
***
Kommentar av Dennis år 2010:
Vad gäller Chile och Pinochet - jämför gärna denna intervju med intervjun jag gjorde åtta år tidigare med chilenske exilförfattaren Sergio Stuparich:
KLICKA HÄR!

Min grötmyndiga refus

Nedanstående refusbrev skrev jag som nytillträdd kulturredaktör på tidningen Arbetarkamp våren 1977.
Observera att jag refuserar insändaren med motivering att den är dålig. Det vill säga dålig i betydelsen att den har ”fel” åsikter!
Troligen har jag i dag samma åsikt som jag ger uttryck för i mitt refusbrev, men det är rätt ovidkommande. I princip bör ju i en fri debatt även åsikter som ej överensstämmer med redaktörens ha rätt att publiceras, förutsatt att insändaren är begriplig och inte typ hetsar mot folkgrupp eller är ärekränkande.


Tidningen ARBETARKAMP
Box 140 99
400 20 GÖTEBORG 14
Telefon 031/40 50 17
Postgiro 53 55 66-4

1977 03 23

Till Jan B.
X-vägen XX
X-berg

Kamrat!

Redaktionen har beslutat att inte ta in din, Lisbeths och Margarethas insändare. Vi tyckte alla att den var dålig. Jag ska här argumentera för denna uppfattning.
Själv kände jag när jag läste den här insändaren som om jag kastats fem år tillbaka i tiden då jag våren -72 som aktiv i FK:s vårdsektor i Stockholm sprang på RFMT:s diskussionsaftnar och var så jävla fräck att jag talade om för dem att deras kamp att behålla barnbyn Skå var inomkapitalistisk, vilket ju i och för sig var sant. Själv hade jag ej varit delaktig i den kampen.
Här skriver ni nu så spydigt om RFHL att jag måste nypa mig i armen - har verkligen FK existerat och utvecklats i fem år sedan ovan nämnda eskapader? Eller?...

Missförstå mig/oss inte - det är fullt möjligt att RFHL är en bluff, och är värda en bredsida. Men er insändare övertygar nog inte många.

”RFHL” är en bluff”, skriver ni, men bevisar ej anklagelsen.
”RFHL:s ena sida är vården - och där gör man utan tvekan många bra insatser”. Strax innan har ni hävdat att ”RFHL:s vård blir mer och mer en del av statsapparatens vårdapparat.” Detta påstår ni utan några som helst bevis. Och kanhända har ni inte tillräckligt med bevis, ty ni medger ju själva att RFHL gör många bra insatser i vården.

Var ligger då ”bluffen” i RFHL? Tydligen någon annan stans. ”Å andra sidan har vi deras inkonsekventa propaganda”. Det inkonsekventa yttrar sig i att RFHL har en vacklande inställning till metadon.
MEN KAMRATER, en organisation bli inte en bluff bara för att den vacklar på frågan om metadon.

Finns det då något annat som visar att deras propaganda är kass? Något så allvarligt fel att det gör organisationen värd beteckningen ”bluff”.

Jo: ”Vi kräver att regeringen sätter in kraftfulla åtgärder mot arbetslösheten”, ”Boende- och arbetsmiljön ska över huvud vara så utformad att förutsättningarna för missbruk och andra problem motverkas.”

Detta avfärdar ni med ”illusioner om borgarregeringen”. Har ni aldrig upptäckt att FK ställer liknande krav? Ni förlöjligar att RFHL vill tvinga regeringen till olika åtgärder. Men nu är det som så att en sida av olika progressiva organisationers verksamhet är faktiskt just att tvinga myndigheter till både det ena och det andra.

Hälsar Dick Persson

Kommentarer:
RFMT stod för Riksförbundet för miljöterapi. Organisationen lades ner 1974, och ersattes med ALRO, Alkoholproblematikers Riksorganisation.
RFHL står för Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende.
Barnbyn Skå drevs i regi av Stockholms barnavårdsnämnd mellan åren 1947 och 2005. Här bodde och vårdades neurotiska och psykotiska pojkar och flickor i åldrarna 7-15 år.
Jan B. är verksam i Förbundet mot Droger, som fram till 1971 hette SSUH, Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund. Hans och hans vänners insändare som jag refuserar, kan jag inte publicera här på bloggen (eller någon annanstans), för papperskopian möglade bort i ett källarförråd jag hyrde av Roslagsbostäder i Rimbo.
Tidningen Arbetarkamp gavs ut av FK, Förbundet Kommunist, där jag var medlem.
En av de bästa sakerna med FK var att organisationen var ytterst negativ till Stalin. Organisationen existerade 1970-1981. (Upplöstes formellt i början av 1982.)
Dick Persson var en signatur jag använde en tid när jag var ny på tidningen.

Inte längre orolig

Jag är inte längre orolig att i filmsammanhang fastna i rollfack som slusk!

Hitlers alla legioner

(Skriven 31 juli till 5 augusti 2010.)

ont skall dock med ont fördrivas
Hitlers alla legioner
slogs i grunden av en härsmakt
tyglad av en mörkrets furste