Jättebytta pronto!

Hello everybody! / Guten Heute alle Leute!

My name is Muzkin. Crave Muzkin. Jag är kravmaskin. Jag tänker ställa så många delkrav på systemet att det slutligen pajar. Hör här:

Jag KRÄVER att jättebyttan med risifrutti som de skrutit om i tevereklamen äntligen ska komma ut i handeln. Jag har frågat alla möjliga trevliga flickor som jobbar i Coop och i ICA om de har fått in jättebyttan. Alla ler medlidsamt och säger att de har hört talas om den, "men vi har inte fått in den ännu".

Mitt budskap är: Jättebytta pronto, för det är MIN RÄTTIGHET. Och det ska vara jordgubb!

©Dennis Renfors 2018-2021

SPANSK BEGRUNDAN

 (Dikt 2021-09-16 av Madea Dema.)

…

jag tar på mig den oanvända kavajen

som blekgrå blänker

jag ser döden närmar sig

och det är halkigt i gräset 

havets bränningar slår mot klipporna 

var och en vill ha sitt

jag söker efter trossen för att inte drunkna

så här var det ju inte menat att det skulle bli 

jag ser gässens V-formation

jag vill följa med dem

…

Datorteket (Av Andreas Judas Ekholm)

Poet Andreas Judas Ekholm berättar: 

 För ungefär 22 år sedan tvangs jag genomlida den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Datorteket. Där fick jag lära mig litet grann om Office-paketet och automatkaffe. Denna dikt kan sjungas till "Vi gå över daggstänkta berg". 

 ••• 

 DATORTEKET 

Här går jag på ett Datortek. Apati! 

Och därför är jag kallsvettig och blek. Amnesti! 

Jag finner inget nöje i att gå på detta löje, 

men här går jag på ett Datortek. Sympati! 

Jag går här för vatten och bröd. Slaveri! 

Och drömmer mig iväg ifrån min nöd. Fantasi! 

Men inga illusioner kväver mina sorgsna toner, 

för jag går här för vatten och bröd. Horeri!

Här tvingas jag göra projekt. Idioti!

Ej konstigt att mitt psyke blir defekt. Terapi!

Jag måste i etapper slita hund bland blanka papper,

för här tvingas jag göra projekt. Parodi!

Jag plågas och smädas var dag. Pennalism!

Här inne på vårt statliga Gulag. Kommunism!

Det sägs att jag skall härdas och mot yrkesvärlden färdas,

när jag plågas och smädas var dag. Masochism! 

Det finns inga hinder för mig. Optimism!

Ingen arbetsgivare kan säga nej. Eskapism!

Jag straffar dramaturger, presidenter och kirurger,

för det finns inga hinder för mig. Surrealism!

Men nu knäar jag inför min sits. Suicidal!

Och läkarna kör bort mig på en brits. Hospital!

Ja, till sist blev professionen att bli ved till kremationen,

när jag knäade inför min sits. Sensmoral!

•••

(© Andreas Judas Ekholm 2021. Publicerat genom välvilligt tillmötesgående av Andreas J. Ekholm.)