Rovriddarn

Kl. 06.00

Drömde en så fantastisk dikt i natt.
Minns inte så noga, men det var att Rovriddarn mötte en skitsnygg tjej på stigen i skogen, så han klev av hästen för att våldta henne.
Då sprang hon in i den täta skogen, och han efter, i sin rustning. Skrammel, skrammel.
Men det var en bit träskmark där, och det visste inte han. Tjejen sprang på ett smalt nedfallet träd över till andra sidan. Sen drog hon undan trädet, satte sig och knäppte upp blusen och stirrade på Rovriddarn.
Och han traskade väl på, ner i träsket. Klafs, klafs, oj vad blött det var här då.
He-he, nu kommer jag och tar dig.
Hoppsan, jag tror jag sjunker ner.
Och sen slutade dikten, som var på rim, så här:
Så går den Rovriddarn ner i dy.
...